Jätteonödigt, men ändå måste det ut

Usch, jag tycker synd om M som har influensan. Det är fasiken inte att leka med.

Jag hade också den, i januari/februari. Jag var sjuk i två veckor, med 39-gradigfeber i sex dagar. Och varje gång jag trodde att nu jäklar kan jag ta en promenad, för nu är jag frisk, då slog sjukdomen ner mig igen. Jag undrar om folk är lika sjuka i alla länder?

I Sverige känns det som att alla är sjuka till och från under perioden oktober-mars. Självklart lär det ha att göra med ljusbrist och kyla, som gör våra kroppar extra tillgängliga för virus och baciller.

Kanske skulle man kunna skapa något slags basilluskparadis här i Norden? Kom hit, lilla sjukdom, här kan du festa på massa blekingar i flera månader, perfekt klimat för just DIG.

Jag kan se det framför mig (i mitt huvud ser de ut som små, gröna, slajmiga loppor ungefär, fast med huggtänder och rödsprängda ögon), hur bacillerna hoppar på ett litet bacillplan med resväskan packad och stråhatten på sned. De åker från varmare breddgrader och landar i Stockholm.
- Nä men fy fanken grabbar, här vare grått och trist! utropar de i extas.
- Tjoho, här skulle jag kunna leva hela mitt liv, aldrig en tråkig stund!
- Undrar varför våra förfäder har bosatt sig nere i södra Portugal, där är det svårt att sprida sig, att de inte bara stannade här?!
- Ja, jag vet, men man kan ju inte gärna bara flytta hit på heltid, man har ju ändå sitt liv där nere.
- Sant, sant.

Larvigt va?

Kommentarer
Postat av: Maria

Tack för värmande kommentarer. Du är fin du!

2009-04-01 @ 16:47:24
URL: http://minigan.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0