Trött som döden

I morse vaknade jag en halvtimme innan jag skulle gå upp och var inte dödstrött.

Det är då man vet att kroppen har vant sig vid en ny dygnsrytm. Det är skönt att känna att man kan pressa in sig i den tidiga fållan igen. I gymnasiet gick jag ju för tusan upp kvart i sex varje morgon, men jag var å andra sidan alltid minst 20 minuter för tidig till morgonlektionen i tre års tid. Om man inte räknar de sista månaderna då jag nog inte dök upp alls.

Min hjärna är helt tom idag, ingen inspiration, ingen nyfikenhet, inget av vikt att tänka på, ingenting. Undrar om det beror på vädret som ger mig migrän, eller helt enkelt att jag börjar tappa sugen...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0