Subventionera min naturliga åkomma!
För några kvällar sedan såg jag och O en repris av Filip och Fredriks tv-serie Ett herrans liv. Hur mycket bättre var de inte då? När de ställe de frågor som ingen annan vågade blandat med practical jokes och asdåliga sketcher. Jaja, det var väl bättre förr då.
I just det programmet vi såg var Bert Karlsson gäst, jag har aldrig varit ett stort fan av honom, snarare tvärtom. Men grabbarna i smala popslipsar gjorde ett bra jobb. Hur som helst, så pratar de om sex, och Bert sa att han efter sin canceroperation inte kunnat få upp den utan Viagra.
- Och jag fattar inte varför det inte är subventionerat, det är borde vara en stor politisk fråga, avslutar han.
Då tände jag till. Fan vad förbannad jag blev. Så ett piller som får män att kunna ha sex ska subventioneras, men tamponger och bindor ska det inte? Något som naturen lagt som en last på alla oss damer, det ska man punga ut flera hundra spänn i månaden på, plus preventivmedel som minipiller och p-stavar som också hamnar på brudarnas nota.
Jag vet att subventioner gällande bindor osv. var en stor fråga på 70-talet, men sen dess verkar den ha dött ut. Redan som liten tyckte jag att det var helt absurt att företag ska kunna tjäna så mycket pengar på något vi inte kan hjälpa. Mat måste vi alla äta, och viss mat subventioneras av staten. Vatten är en mänsklig rättighet. Men den där jävla lilla bomullstussen med lite plast på, den ska kosta 50 spänn per paket och dränera hushållskassan.
Gudrun, vart är du när du behövs?
