Lovisa Giertta – such a fortunate fool

Jag förstår inte för en sekund var den här dagen har tagit vägen. Bort i alla fall, långt långt bort.

Har varit så stressad på jobbet att jag nu lyckats få kramp i axlarna. Och ingen liten massös bakom mig som kan hjälpa. Fasiken också.

Nu ska jag i alla fall dra iväg och äta sushi, förhoppningsvis dricka lagom mycket vin och sedan titta på stand up under Liljeholmsbron. Mitt liv är så urbant så det förslår.

Har även skrivit en lista över saker jag ska göra på jobbet i morgon och vad jag ska göra inför matchen i helgen. Jag är så nervös så jag håller på att skita på mig. Och när man jobbar med radio kommer det att höras. Lovar att det inte kommer ge min karriär en skjuts heller, som TV4-tjejen som spydde i tv. Kometkarriär my ass, vad gör hon nu liksom?

Men att skriva en lista är i alla fall, som alla kontrollfreaks vet, det första steget mot total världsdominans. I'm on my way.
Nu hör jag Söder kalla på mig:
- Loooviiiisa, kom hit och äääääät!
- Ja, jag kommer, viskar jag
- Du ska få mat och vin, kooooom koooom.
- Men jag har inte slutat än.
- Skit i jobbet, allt löööser siiiiig, kallar rösten.
- Men vad ska jag göra med mitt liv om jag inte jobbar?
- Du ska spela i ett fusionband!
- Aha...

Jäkla Söder alltså, de vill alltid att man ska ta med sig guran och spela en blandning mellan salsa, reggea och punk. Fusion alltså... ja, så får det bli. Ajöken jobbet, hello fattigdom och sommardopp under broarna.
Hello!