Den enda skatt hon ägde det var en...

Det kliar i mina kreativa nerver.
Ikväll kommer den fram, vita blixten, surrande faran, skräddarnas skräck.
Min symaskin ska ut och åka and there's no turning back.

Första offret torde bli en klänning som ska bli kort, kortare, kortast och kuddöverdrag till sovrummet. Så roligt ska jag ha det när O är och repar.

Jag ska ha mitt EGET rep! Eller jag hoppas att jag repar mig så att det inte bli någon repa på det jag ska reparera...

Förlåt...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0