Det kan du betta på

Jag var på yoga.

Det var jobbigt och skönt.

Avslappningen var fantastisk, jag drev bort i mina tankar.

- Börja sakta röra på fingrar och tår, sa ledaren.
Fet chans, sa min kropp.
- Väck kroppen till liv, sa ledaren.
Nej nej nej nej, tänkte jag. Jag vill inte väckas till liv. Jag vill sova här, på den blå mattan i källaren vid Gärdet. Sova sova sova och inte vakna till för att sätta mig vid en dator och surra bort.

Men jag var tvungen. Att sätta mig upp med korslagda ben, sätta ihop händerna framför bröstet och tacka mig själv för yogan genom att säga namaste.
Och nu är jag lite morgongrinig igen, som om dan började på nytt bara för att man gjort tusen vinyasas.
Ska jag förstöra min renhet genom att slänga i mig äckligt kaffe kanske?
You bet I will!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0