Tänk om min oro

Okej, vi ska köra en gissningslek.

Frågan är: Hur lång tid efter att det stod klart att jag och O ska flytta till en fantastisk lägenhet fick jag panik och började oroa mig så mycket så att jag inte somnade förrän klockan tre i natt?

Varsågoda att gissa.

*trummvirvel* (det är min nya grej, imaginära trummvirvlar)

Cirka 20 minuter.

Japp. Jag satt och var överlycklig på jobbet i 20 minuter och sen kom de svarta tankarna rullande. Tänk om vi inte trivs, tänk om O kommer ångra sig bara efter några månader och inte vill bo med mig längre, tänk om vi inte känner oss hemma, tänk om ingen kommer och hälsar på oss, tänk om jag mister jobbet och inte har råd att betala, tänk om det är massa dolda fel på lägenheten så att vi aldrig får någon ordning.

Ja, sådana tankar kan hålla en vaken flera timmar kan jag säga. När jag berättade för O om allt detta, blev han så orolig för han tror att jag känner att det kommer att bli just såhär. Men jag är bara orolig för OM det kommer bli så.

TÄNK OM!

Det är så min hjärna fungerar.

S sa i telefon för en halvtimme sen: Men nu går du ju i en slags terapi för att bli av med det här och förstå varför din hjärna fungerar på det där sättet.

Och det är ju sant. Men jag tror nästan det är ett släktdrag, två i min familj beter sig på exakt samma sätt som jag vid varenda förändring som sker i deras liv. Är det just förändring som triggar alla "tänk om"-känslor kanske?

Ja, jag blygs i alla fall inte att tala om det, eller skriva om det. Det måste ju leda till någon slags förbättring.
Men tänk om det inte gör det?

Kommentarer
Postat av: Maria

Luuuugn ba! Det blir skitbra det här! Börja fundera på var pianot ska stå, vilken färg du vill ha på väggarna och annat kul istället!

2009-10-30 @ 12:17:03
URL: http://minigan.blogg.se/
Postat av: Carina

länge sen jag bloggkollade. Men grattis som faaen för nya lägenheten! Jag kommer absolut komma förbi och hälsa på, se bara till att ha lite vinsluttar så kommer vi alla leva nöjt i nya kärrtorpläget.

2009-10-31 @ 04:43:35
URL: http://carrigan.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0