Sitta still
I dag är jag tillbaka på TV4.
Det känns lite konstigt. Jag har liksom ingen exakt uppgift. Jag bara sitter här, väntar på att någon ska behöva mig.
Jag ska hjälpa några andra med saker såklart, jag är inte helt onödig.
Tror jag...
Igår var O en riktig hjälte. Först lagade han middag. Sen dammsög han hela lägenheten. Efter det gjorde han sin pianoläxa och när den var klar, ja vad gjorde han då? Jo, frostade av frysen och tömde den såklart. SÅKLART. Jag hoppas verkligen att alla andra sambos där ute är lika bra.
Fast känslan att sitta och titta på när någon annan sliter, den är inte bra. Jag får så fruktansvärt dåligt samvete. Han är ju så lång och att dammsuga är jobbigt för så långa människor. De kan inte lika enkelt krypa in i hörn eller kräla halvvägs in under soffan. Jag tyckte bara synd om honom och klappade honom på huvudet då och då.
Jag skulle bli en dålig slavdrivare.
Tror O blir väldigt glad av att du klappar honom på huvudet då och då.
