Lovisa Giertta – such a fortunate fool

O repade till sent igår kväll och mötte upp mig utanför Radiohuset när jag var färdigjobbad.

På Valhallavägen berättar han att han fått reda på att han skulle spela på Mosebacke ikväll. Han visste inte om det själv...

Så det var ju lite synd, att jag inte kan komma och kolla. Men jag lämnar bilen på parkeringen och drar dit direkt efter jobbet. För det är något med skärtorsdagen som får en lite pillelurig. Om man inte får klä ut sig till påskkärring, då får man dricka öl.

I högstadiet, det var i sjuan, kände jag och mina två (då) vänner att vi ville göra något skoj. Om vi gick och knackade dörr och bad om godis skulle folk nog stänga dörren, men vi ville klä ut oss ändå.

Så vi drog på oss våra slampigaste påskkläder (oj oj oj) och började gå längst med Ältavägen. Vi gick och gick och gick (kommer ni ihåg när det var det man gjorde under kvällarna? gick och pratade, gick och pratade) och bilar tutade och vi skrek häxramsor och sen gick vi hem till T och gjorde häxbrygder och förtrollade pojkar att bli kära i oss.

Det kan man också tillbringa tiden med. Vad länge sen det var ändå. Elva år...