Mässa för kladd
Igår fick jag detta mess av O:
"Jag fick precis en inbjudan till bröllopsmässan... hur tolkar vi det?".
Ja, hur tolkar vi det?
Jag tolkar det som ett lite lustigt, men skrämmande, skämt. O tolkade det som att stunden är nära. Mina kräkreflexer började klia när jag tänkte på alla rosa brudtärneklänningar, vita gräddbakelser att ha på sig och små jävla blomsterkorgar för brudnäbbarna att bära.
BLÄK! Jag tycker det verkar så äckligt allting.
Geggigt liksom. Slajmigt. Mojsigt. Kladdigt.
Nä, det där med vita bröllop är jag inte sugen på. Traditionellt har ju svenskar inte haft sådana pråliga amerikanska tillställningar. Men nu bara växer och växer det. Bröllopsmässa... vad fasiken är det man ska gå runt och kolla på där egentligen?
jag gillar brollop, och saltlakrits..
sen kan man ju tycka att det jobbiga perfektionisitiska rosa ar lite mycket...men det beror ju pa vilket smak man har. Jag tyckte att allt pyssel var jatteroligt, for jag gillar pyssel. Gillar man inte pyssel ska man inte pyssla...om du gitfter dig och vill ha pyssel, da kan jag komma och pyssla..
kramar Maria
