Medelålders män i tågkaoset

Sjuk i två dagar och totalt bortkopplad från debatten och världen.

Sorgligt.

Det var "tågkaos" idag i Stockholms t-bana. Det kan jag skriva under på, två timmar i kollektivtrafik för att ta mig till jobbet. Hemskt.

Vad som var allra värst:

Människor totala ignorans av sina medresenärer. Jag stod och väntade på ett fullproppat tåg vid Gullmarsplan (tog mig en halvtimme att bara ta mig dit). När de blå vagnarna rullade in backade jag lite så att folk kunde kliva av, vilket är så man gör. Ingen ville kliva av. Folk bakom mig började pressa på min rygg så jag tog ett kliv in i vagnen. Då kommer det ett hav av människor som ska pressa sig ut från vagnen. Så jag blir pressad framifrån och bakifrån och håller på att trilla in i sprickan mellan perrongen och t-banan.

- Men kan ni sluta att putta ner mig på spåret, skriker jag till slut.

Ingen reagerar. Ingen slutar putta. Ingen hjälper mig från att snubbla till. Ingen tittar ens på mig.

Och inte är det unga killar eller ignoranta pensionärer som låtsas som att jag inte finns och att de inte precis har armbågat mig i magen. Det är bara medelålders män. En hel klunga med Göran och Kent som skiter högaktningsfullt i att en tjej knuffas ner på marken i trängseln.

Som inte ens reagerar när jag skriker till av smärta.

Nästa gång det händer kommer jag att ta fram min vassaste knoge och panga till alla dem som gör så att jag fastnar i avståndet som t-baneföraren sagt åt mig att se upp för. Pang rakt på näsan.

Våld kanske inte löser något, men kan kanske få några idioter att märka att jag finns?

Kommentarer
Postat av: chippe

Men herregud va hemskt!!! I kaossituationer ska man nog inte vara snäll. Och medelålders män är ruskiga nästan jämt.

2010-10-01 @ 10:48:14

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0