För att det gör mig lycklig
Just nu är mitt må-bra-recept väldigt enkelt: En och en halv timmes ashtangayoga.
Jag blir i skick som ny av det. Svettas som en gnu, men hjärnan blir tom och ren och det känns fjäderlätt att hålla drishti.
Nu har jag börjat på ashtanga mot maisur, vilket i princip innebär att man ska lära sig sina asanas utantill och köra på i egen takt. Det passar mig väldigt bra. Att få göra som JAG vill. Och så har jag fasligt lätt för att lära mig saker utantill. Det kanske är min absolut starkaste sida, att memorera saker. Låttexter, repliker eller koreografier. De åker in i huvudet och sätter sig som berget nästan direkt.
Skönt, då har jag rett ut det.
Idag har jag på mig det första smycket storasyster M gjorde till mig. Ett brett silverarmband med svarta läderremmar och som har mian initialer och "Divine." stämplat på sig. Så nedrans snyggt.
Och det ska cyklas på lunchen. Långt!
