Träsktrollet Lovisa
Efter en helg med smågodis, melondrinkar och tröst-doughnuts behövde min kropp en sockerfix nu på måndagen.
Därför har jag fallit ner i träsket igen. Ananasringsträsket. Djupt ner dessutom.
Jag har varit så duktig i två veckor. Jag tog tag i mitt beroende. Insåg att mitt sug var större än min vilja. Jag accepterade att jag inte kunde äta bara en eller två bitar, jag åt hela påsen. Så jag köpte inte fler påsar. Nog är nog, aldrig mer, stopp!
Jag förstår nu, hur lätt det är att trilla av vagnen. Att falla tillbaka. Jag trycker i skrivande stund i mig en hel påse med ananasringar och jag njuter av varenda tugga. Det är jag värd, det är jag värd, gastar hjärnan mellan tuggorna.
Så. Jävla. O-värd!
Därför har jag fallit ner i träsket igen. Ananasringsträsket. Djupt ner dessutom.
Jag har varit så duktig i två veckor. Jag tog tag i mitt beroende. Insåg att mitt sug var större än min vilja. Jag accepterade att jag inte kunde äta bara en eller två bitar, jag åt hela påsen. Så jag köpte inte fler påsar. Nog är nog, aldrig mer, stopp!
Jag förstår nu, hur lätt det är att trilla av vagnen. Att falla tillbaka. Jag trycker i skrivande stund i mig en hel påse med ananasringar och jag njuter av varenda tugga. Det är jag värd, det är jag värd, gastar hjärnan mellan tuggorna.
Så. Jävla. O-värd!
Kommentarer
Postat av: Maria
Meh! Det är ju inte som att det är onyttigt! Vissa andra knarkar godis, chips och ostbågar. Du kan andas ut och tugga på tycker jag.
Postat av: k
ursäkta mig, men annanasringar räknas väll som hälsokost!! jag äter ju dom som nyttigt alternativ till det som jag knarkar. Varje kväll tar Anton (jag skyller på honom) fram godis och ställer på bordet. Jag vet inte vilken typ av karraktär man skall ha för att inte falla dit, varje, varje, varje kväll.
Trackback
