Lovisa Giertta – such a fortunate fool

Styrketränade på lunchen och följde upp med en timme yoga i vardagsrummet på kvällen. Det är bra när jag och O följer den otrevliga kvinnan på dvd:n samtidigt, jag blir inte riktigt lika provocerad då.

Idag när jag satt på t-banan mellan Gullmarsplan och Skanstull såg jag ut över Hammarbybacken. Solen höll på att gå upp över trädtopparna, himlen var knallrosa längst ner, skiftade sen upp i gult och ljusblått och i höjd med Globens topp var den mörkblå.

Då mina tankar i normala fall skulle ha skenat i väg i fantasier om vad jag skulle gjort om jag var ledig idag, började jag i stället drömma om att jag i vår ska gå upp en timme tidigare på morgonen och jogga utomhus. Jag såg det framför mig. Hörde ljudet av grus under gummisulorna och fågelkvitter som blandades med mitt flås. Och jag kände en sådan stark längtan efter att få ge mig ut, ut och springa springa springa.

Så förstod jag vad jag satt och tänkte på och fortsatte att läsa min deckare som handlar om en gammal kvinna som förgiftar folk med silver.

Tillbaka till verkligheten, således.

Men det vore lögn att säga att våren är målbilden just nu. Vår!