Alena

Träningen med lillebror var så framgångsrik att han skickade fem sms om sin träningsvärk i går. Då känner jag att jag gjort mitt jobb. Det var så snuskigt roligt att trötta ut sig tillsammans med någon annan också, inte bara ensam.

Jag ville inte att helgen skulle ta slut. Och jag vill framförallt inte att den här veckan ska göra det. För på söndag åker O till Gotland och det är startskottet för två trista månader då han kommer pendla mellan den där sabla ön och Stockholm. Sen ska han bo där i hela juni. Jag brukar gilla teater, men det här gör mig ju bara förbaskad.

Usch, jag kommer känna mig ensam. En sak om jag vore van vid att inte ha någon att bo med och äta frukost med och somna bredvid. Men nu. Nä, jag behöver projekt, den saken är klar.

Kan projekten vara glass?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0