La la la

Jamen hur bra gick det inte att träna i går kväll då?

Otroligt. Jag struttade iväg över Nypan och mötte upp lillebror. Vi körde något kortare intervaller och klarade därmed vårat mål på 3x5. Jag var mycket tröttare den här gången. Tror jag i alla fall. Eller så har jag bara en otrolig förmåga att glömma bort illamående. Det känns mer troligt.

Bål- och armträningen gick som smort. Jobbigt? Ja, men inte så himla fasligt. När jag väl tagit mig hem upptäckte jag att jag hade fått med mig brors nycklar, så det var bara att langa på sig gympadojorna och springa efter honom.

I morse sprang jag bara en kortisrunda, knappt tre kilometer, och då kändes det lite tungt i benen i början. Så får det vara.

Vilken strålande dag hörni, och bättre ska det bli!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0