Sömndemonen äger mig
Jag ska sluta gnälla på min hösttrötthet snart, kanske redan efter det här inlägget, men jag... var som en klubbad säl i morse. Klockan ringde 07:00.
- Oj oj, jag drömmer om Candide, kved jag samtidigt som O steg upp ur sängen.
Det var en mardröm om en uppsättnig av Candide som en av mina klasskompisar ska ha. Hela föreställningen var kaos. Scenen var bara ett kuddrum på ett dagis, han som skötte ljudet (som var fett inkompetent) missade varenda que, samma med den som skötte ljuset. Ibland kom det musik mitt i monologer, publiken skränade och skrek, musikerna på scen kastade sladdar fram och tillbaka för att hitta en grenkontakt någonstans så att syntharna kunde höras. Någon sjöng men micken var avstängd, men eftersom vi var i ett pyttelitet dagisrum hörde vi henne ändå. Det lät inte fint.
I alla fall. O går upp, jag ligger kvar och väntar på att klockan ska ringa 7:15 då jag ska gå upp och göra yoga. Klockan ringer. Jag går INTE upp. O sticker ut och joggar. Jag bestämmer att jag ska göra frukost till honom när han kommer hem. Men: JAG GÅR INTE UPP UR SÄNGEN.
Så när O har kutat runt Nypan, duschat och klätt på sig då haaaaasar jag upp och gör kaffe. Och är trött som ett monster. Varför varför varför? Vad är det som händer? Vad är det med min kropp?
Nu ska jag skriva så att fingrarna blöder, sen blir det fanimej yoga och promenad. Jag måste få tillbaka min energi nu. Annars blir hela hösten en lång dags färd mot sängen.
- Oj oj, jag drömmer om Candide, kved jag samtidigt som O steg upp ur sängen.
Det var en mardröm om en uppsättnig av Candide som en av mina klasskompisar ska ha. Hela föreställningen var kaos. Scenen var bara ett kuddrum på ett dagis, han som skötte ljudet (som var fett inkompetent) missade varenda que, samma med den som skötte ljuset. Ibland kom det musik mitt i monologer, publiken skränade och skrek, musikerna på scen kastade sladdar fram och tillbaka för att hitta en grenkontakt någonstans så att syntharna kunde höras. Någon sjöng men micken var avstängd, men eftersom vi var i ett pyttelitet dagisrum hörde vi henne ändå. Det lät inte fint.
I alla fall. O går upp, jag ligger kvar och väntar på att klockan ska ringa 7:15 då jag ska gå upp och göra yoga. Klockan ringer. Jag går INTE upp. O sticker ut och joggar. Jag bestämmer att jag ska göra frukost till honom när han kommer hem. Men: JAG GÅR INTE UPP UR SÄNGEN.
Så när O har kutat runt Nypan, duschat och klätt på sig då haaaaasar jag upp och gör kaffe. Och är trött som ett monster. Varför varför varför? Vad är det som händer? Vad är det med min kropp?
Nu ska jag skriva så att fingrarna blöder, sen blir det fanimej yoga och promenad. Jag måste få tillbaka min energi nu. Annars blir hela hösten en lång dags färd mot sängen.
Kommentarer
Postat av: Sonic Syndey
Ohh liten
klubbsals dagar ar bast att acceptera och hantera som en sal, bara glida runt stillsamt och fokusera pa att hitta fisk....och halla sig undan fran hajar. Jobb Hajar och energi hajar..bast att bara glida runt och leta fisk.
Postat av: chippe
Stackars gumman, jag känner likadant. Ska sola solarium idag, behöver ljuset, värmen, energin och att bli lite brun, ser ut som en dödskallemask. Hu.
Trackback
