Scream!

Det är svårt att komma in i yogarutinen igen efter axelskadan. Jag har provat några mornar nu, men jag pallar inte mer än 30 minuter. Om jag gör senare under dagen går det bättre, men den där morgonyogan...
 
Jag som älskar att börja min dag med 75 minuter yoga. Får kämpa vidare. I morse knäckte axeln till också, satans vad rädd jag blev. Vill INTE bli skadad igen!
 
Längtar till det där lugnet jag känner efter huvudståendet, när det bara är de sittande avslutande övningarna kvar. Meditation. Asch, det kommer nog tillbaka, får ha tålamod och lyssna på kroppen.
 
Lyssna lyssna lyssna på kroppen. Det är svårt. För min hjärna skriker så sabla mycket högre jämt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0