Yogan i mitt kalla hjärta
Ikväll är min idol på Reflexen i Kärrtorp. Jan Eliasson. Jag är så otroligt fascinerad av den mannen av någon anledning.
Men jag har ju min yoga på måndagar och jag kan bara inte med att missa den. Det är yogan som har räddat mig under två vintrar i rad nu, när mörkerdeppen sätter in, och jag vill inte upptäcka hur jag mår utan. Var sjuk någon måndag i höstas och hela veckan var förstörd.
Det är knepigt att förklara det för någon som inte tränar/yogar för inre välmående, utan kanske bara för att de måste/känner att de borde/vill bli snygga. Yogaklassen är som ett köttsligt behov hos mig. Det är något med den enorma värmen som bli i rummet när 15 personer djupandas och gör mellanhopp. Den tränger sig liksom in i hjärtat.
Jag är beroende av den värmen. Så är det bara.
Men jag har ju min yoga på måndagar och jag kan bara inte med att missa den. Det är yogan som har räddat mig under två vintrar i rad nu, när mörkerdeppen sätter in, och jag vill inte upptäcka hur jag mår utan. Var sjuk någon måndag i höstas och hela veckan var förstörd.
Det är knepigt att förklara det för någon som inte tränar/yogar för inre välmående, utan kanske bara för att de måste/känner att de borde/vill bli snygga. Yogaklassen är som ett köttsligt behov hos mig. Det är något med den enorma värmen som bli i rummet när 15 personer djupandas och gör mellanhopp. Den tränger sig liksom in i hjärtat.
Jag är beroende av den värmen. Så är det bara.
Kommentarer
Trackback
