Lovisa Giertta – such a fortunate fool

Kröp upp ur sängen i morse för att se om det var basketväder eller ej.

 

Det regnade, men såg ljusare ut över stan, så jag åt lite gröt och åkte in till Gärdesskolans basketplan.

 

Har haft hälseneinflammation de senaste två månaderna. Chefen tipsade om att jag ska trycka så hårt jag kan på hälsenan i 20 minuter varje kväll, så det började jag med igår medans jag distraherades av senaste True Blood-avsnittet. Numera är jag så  himla avtrubbad när det gäller sex och våld att jag grät lite för hur ont hälsenan gjorde. Jaja.

 

Vi var åtta glada journalister som spelade basket i morse. Oj vad varmt det var. Ju tröttare vi blev desuto fulare blev spelet (såklart), fotbollsexperten pajade handleden och jag stukade foten rejält under sista matchen.

 

Ja, det var hälsene-foten. Så nu haltar jag (likt stackars hästen Casall) och hoppas på samma tur som sommaren 2008. Då gick mitt knä sönder, jag hoppade på kryckor i ett halvår och blev därefter av med mina tennisarmbågar eftersom jag byggt upp så mycket stödmuskler i underarmarna.

 

Alltså, stukad fot borde innebära att hälsenan dragit ut sig lite. Kan det fungera så? Någon doktor som kan förklara?

Liten insats, men ändå en insats, i dagens sändning.

 

OS med Ola har varit lite som när jag campade med familjen som liten. Efter två dagar var tältet vårt hem och jag kom knappt ihåg hur det var att INTE rulla ur sängen eller sitta vid ett bord och spela kort. Man satt på sin luftmadrass såklart, WHAT?

 

Ungefär så har det känts de här sju dagarna. Varför ska det ta slut?

Vilken bronsdag det var igår. Den chockade Stockholm så hårt att alla tunnlar och broar var avstängda, det tog mig 45 minuter att ta mig hem och väl hemma i Kärrtorp 00.45 var jag hungrig och stressad samtidigt.

 

Det här blandade schemat som vi går på på Radiosporten nu under OS är bra för att ingen åker på alla jobbig pass. Men det är jobbigt att byta från dag, kväll, morgon, natt, dag under tre veckor.

 

Är trött som en liten gris idag. En liten liten liten skär miss Piggy.

 

Men det slog mig i morse att det är en månad kvar till att hockeyn drar igång igen. Så nu när det bara är fem dagar kvar av OS känner jag mig lite ledsen. Det är ju så kul med tusen olika sporter samtidigt och inte samma gamla vanliga serielunk!

Idag skulle vi stöta kula i OS med Ola...

 

Ja, det är bara att njuta. Jag kom i alla fall i den snygga landslagsdräkten som Nadja hade med sig, det var ett steg längre än baddräktsfadäsen här om dagen...

 

Sen var det alldeles för mycket att ta tag i på Radiosporten att jag inte kunde vara med i 17-timmen, så sabla trist! Jag har ju blivit van vid att få stå där inne med Ola, Gurgin och Alex varje eftermiddag.

 

Läste en bra grej på en blogg idag, angående nya vanor.

 

Följande tidsangivelser finns i boken Kundaliniyoga av Shakta Khalsa

 

40 dagar – det tar 40 dagar att förändra en vana
90 dagar – det tar 90 dagar att konfirmera den nya vanan
120 dagar – du är den nya vanan
1000 dagar – du har bemästrat den nya vana.

 

Jag tycker att det verkar rimligt. Men jag trivs så bra på 1C att jag redan vant mig vid att få mig en dos superenergi varje eftermiddag.

 

I morgon är jag tillbaka!

 

 

Har inte kunnat träna ordentligt i veckan och fy fanken vad dåligt allt blir då...

 

Men idag stack jag till gymmet efter frukost och körde superset för armar/bål och sen 400-metersintervaller på löpband i 25 minuter.

 

Så då blev jag glad igen.

 

Nä, jag är inte mer komplicerad än så.

 

Ibland...

Har suttit och direktrapporterat Lisa Nordéns triathlonlopp hela förmiddagen. Och när hon efter nästan två timmar av simning, cykling och löpning kastar sig över mållinjen är hon nio tusendelar från guldmedaljen.

 

Men ändå så otroligt glad.

 

Snart är det dags för handbollsherrarna att möta Argentina och det känns... som att vi borde vinna. En härlig sportdag i dag!

Jodå, man har ju försökt sätta på sig en baddräkt i direktsändning.idag.

 

Har jobbat på Radiosporten sen 2008 och det är en treat att få se en helt annan slags programledare. Ola är fenomenal, och Alexander som är producent är också fenomenal.

 

Kul dag idag. Redigt kul!

 

 

Det är nåt som händer med redaktioner på somrarna, när alla vikarier kommer in. Det blir mer liv, det blir lite friare och skojigare stämning. Alla är liksom glada för att få vara på plats, trots de knepiga arbetstiderna och kaoset som uppstår när ingen riktigt vet hur saker går till.

 

Denna sommar på Radiosporten är bäst hittills. Tror det beror på att webben fått mer respekt nu än vid OS 2008, chefredaktör MH har gjort ett jäkla kanonjobb inför och alla som jobbar är bara så satans bra.

 

Att få tillhöra en glad och energifylld grupp gör det kul att svänga in i Radiohuset. Kul!

 

Det är svårt att komma in i yogarutinen igen efter axelskadan. Jag har provat några mornar nu, men jag pallar inte mer än 30 minuter. Om jag gör senare under dagen går det bättre, men den där morgonyogan...

 

Jag som älskar att börja min dag med 75 minuter yoga. Får kämpa vidare. I morse knäckte axeln till också, satans vad rädd jag blev. Vill INTE bli skadad igen!

 

Längtar till det där lugnet jag känner efter huvudståendet, när det bara är de sittande avslutande övningarna kvar. Meditation. Asch, det kommer nog tillbaka, får ha tålamod och lyssna på kroppen.

 

Lyssna lyssna lyssna på kroppen. Det är svårt. För min hjärna skriker så sabla mycket högre jämt!