Dagboken
Igår fyllde far min år. Så det bar iväg till Älta med paket under arm. På plats fanns även mina små systerdöttrar varav den ena har blivit en riktig liten matbordsdjävul.
Hon sitter snällt på sin stol och slänger mat precis överallt. Det ser ut som en Jackson Pollack-tavla på golvet när hon är färdig. Kära barn. Ingen säger till henne, de låter henne hållas och jag gör mitt bästa för att inte titta dit. Men det är svårt för hon vill ha uppmärksamhet och hon skriker tills man kikar dit och ler. Hon är för söt för sitt eget bästa helt enkelt. Bådar inte gott för framtida barnvaktssittning...
Jag hittade min gamla dagbok i helgen. Jag var 17 när jag skrev den. Hade helt glömt bort att den fanns. Så det blev min kvällslektyr igår och satan vad roligt det var att blicka tillbaka!
Så igår köpte jag en ny dagbok med den bestämda uppfattningen att bloggen är en offentlig vent, men inte passar sig för djupare analyser av det egna psyket.
Tror nog alla skulle må bra av att skriva dagbok lite då och då. För när saker och ting är nedskrivna kan man liksom inte komma undan. Och alldeles för många kommer till slut undan...
Hon sitter snällt på sin stol och slänger mat precis överallt. Det ser ut som en Jackson Pollack-tavla på golvet när hon är färdig. Kära barn. Ingen säger till henne, de låter henne hållas och jag gör mitt bästa för att inte titta dit. Men det är svårt för hon vill ha uppmärksamhet och hon skriker tills man kikar dit och ler. Hon är för söt för sitt eget bästa helt enkelt. Bådar inte gott för framtida barnvaktssittning...
Jag hittade min gamla dagbok i helgen. Jag var 17 när jag skrev den. Hade helt glömt bort att den fanns. Så det blev min kvällslektyr igår och satan vad roligt det var att blicka tillbaka!
Så igår köpte jag en ny dagbok med den bestämda uppfattningen att bloggen är en offentlig vent, men inte passar sig för djupare analyser av det egna psyket.
Tror nog alla skulle må bra av att skriva dagbok lite då och då. För när saker och ting är nedskrivna kan man liksom inte komma undan. Och alldeles för många kommer till slut undan...
Kommentarer
Trackback
