Yogatankar
Idag på min yogaklass körde vi primary, alltså hela den första serien i ashtangayogan. Vi gjorde det i våras också och jag klarade runt 25-30 procent mer idag än då. Men jag kommer nog ändå bara upp i 60-70 procent av hela serien då. Det är ena redigt svåra rörelser, men jag fokuserade på mitt favoritcitat:
"Ultumately, the most difficult challenge in Ashtanga practice is not the mastery of specific poses, but the mastery of the mind. What counts is not the ability to stand on the hands or drop into a backbend, but the ability to keep the mind steady and the heart joyful, no matter what posture you're in. Ashtanga is about seeing God continously, wherever you gaze."
Eller ja, jag tänkte ju inte precis allt det här när jag stod i brygga, men jag försöker alltid att fokusera på att hålla mitt sinne stadigt och mitt hjärta fyllt av glädje.
Jag är ruggigt sugen på att prova både hatha- och bikramyoga snart. Känner att jag är redo för det nu. Jag tog liksom vägen in i yogan genom att bli svettig och slutkörd, det funkade bäst för mig. Nu är jag öppen för att jobba med sinnet också.
Tjing!
"Ultumately, the most difficult challenge in Ashtanga practice is not the mastery of specific poses, but the mastery of the mind. What counts is not the ability to stand on the hands or drop into a backbend, but the ability to keep the mind steady and the heart joyful, no matter what posture you're in. Ashtanga is about seeing God continously, wherever you gaze."
Eller ja, jag tänkte ju inte precis allt det här när jag stod i brygga, men jag försöker alltid att fokusera på att hålla mitt sinne stadigt och mitt hjärta fyllt av glädje.
Jag är ruggigt sugen på att prova både hatha- och bikramyoga snart. Känner att jag är redo för det nu. Jag tog liksom vägen in i yogan genom att bli svettig och slutkörd, det funkade bäst för mig. Nu är jag öppen för att jobba med sinnet också.
Tjing!
En go´helg
Jag har haft en redig kalashelg i lugnets och mysets tecken. Firade farmor i fredags, middag med O:s familj på lördagen och så låtskrivarsöndag hos syster K. Lill-E spelade kinect när vi kom, O blev genast indragen i vardagsrummet och efter en halvtimme var det min tur.
- Lovisa! Kom och spela! Nu!
Det var bara att lomma iväg. När jag till slut blev lite trött på att täppa till hål och sa att jag nog skulle gå och laga mat fick jag höra att det inte gick för sig.
- Men jag orkar inte spela mer nu E.
- Jo.
- Nej, det gör jag inte.
- Jo, det gör du visst. Jag bestämmer.
- Nej, jag bestämmer över mig själv, sa jag.
- Nej, det gör du inte. Jag bestämmer.
Jahapp. Men jag återfick min status som moster när jag sjöng alla sånger ur lejonkungen precis innan maten. Komplett med rätt röster, tonfall och hela faderullan.
Slemmigt men mättande.
I förmiddags har jag planterat in alla pelargoner från balkongen. Det var ganska tungt arbete, jag glömmer alltid bort det. Och nu ska jag fortsätta skriva. Skriva skriva skriva... Det går väldigt bra som ni märker!
- Lovisa! Kom och spela! Nu!
Det var bara att lomma iväg. När jag till slut blev lite trött på att täppa till hål och sa att jag nog skulle gå och laga mat fick jag höra att det inte gick för sig.
- Men jag orkar inte spela mer nu E.
- Jo.
- Nej, det gör jag inte.
- Jo, det gör du visst. Jag bestämmer.
- Nej, jag bestämmer över mig själv, sa jag.
- Nej, det gör du inte. Jag bestämmer.
Jahapp. Men jag återfick min status som moster när jag sjöng alla sånger ur lejonkungen precis innan maten. Komplett med rätt röster, tonfall och hela faderullan.
Slemmigt men mättande.
I förmiddags har jag planterat in alla pelargoner från balkongen. Det var ganska tungt arbete, jag glömmer alltid bort det. Och nu ska jag fortsätta skriva. Skriva skriva skriva... Det går väldigt bra som ni märker!
Ingen vila för den lilla mannen
När jag låg och gjorde ryggres på gymmet idag kom det fram en liten, liten tunnhårig man till mig. Han hade blommiga badshorts och en röd pikétröja där en fet guldkedja lyste i halslinningen. Kedjan var tjockare än hans handleder. Typ.
- Tränar du här varje dag? frågade han mig där jag låg och droppade svett på parketten.
- Eh, ja, eller nej. Nästan. Nästan varje dag.
- Mina vänner säger att man inte ska träna varje dag.
- Nej det stämmer ju, man måste låta kroppen vila.
- Jag tränar varje dag, jag förstår inte varför mina vänner säger så.
- Man kan nog träna varje dag, men inte samma muskelgrupper bara, försökte jag.
- Men varför? envisades han.
- Jo, men kroppen måste ju få återhämta sig.
- Äh, den får ju vila när man sover! sa han och gick där i från.
Jahapp. Okej då...
- Tränar du här varje dag? frågade han mig där jag låg och droppade svett på parketten.
- Eh, ja, eller nej. Nästan. Nästan varje dag.
- Mina vänner säger att man inte ska träna varje dag.
- Nej det stämmer ju, man måste låta kroppen vila.
- Jag tränar varje dag, jag förstår inte varför mina vänner säger så.
- Man kan nog träna varje dag, men inte samma muskelgrupper bara, försökte jag.
- Men varför? envisades han.
- Jo, men kroppen måste ju få återhämta sig.
- Äh, den får ju vila när man sover! sa han och gick där i från.
Jahapp. Okej då...
Inget om inget
Jag älskar verkligen inredning och fina saker. Snålvattnet börjar rinna friskt vid synen av en läcker kopp, bord eller lampa. På riktigt. Undrar så hur det kan komma sig?
Vad i mina gener bestämmer att jag tycker om att fantisera om hur med stuckatur, fiskbensparkett och pärlspont? Och inte så att jag flyktigt drömmer om att få bo där, vilket jag ju vet aldrig kommer hända, utan jag planerar hur jag ska måla, tapetsera och inreda från hall till sovrum till källare. Egentligen behöver jag inte ens ha en plats för alla fina saker jag ser i affärer och tidningar. Jag tycker bara om att titta på dem, beundra.
En av mina absoluta favoritsaker att göra - här kommer ett skäms-moment - är att gå in på porslinsavdelningen på Åhléns och bara klappa, titta och sukta efter alla snygga tallrikar, koppar och fat. Villhavillhavillhacvillha.
Får inte den känslan av kläder, musik eller teknikprylar. Visst är det skoj med en ny telefon, men det går fanimej inte upp emot koppen jag köpte till mig själv på Designtorget för att fira mitt glada humör i onsdags.
Ja, undrar lite över det bara. Konstigt att jag undrar så mycket kring helt oviktiga saker när jag har fått skrivblockering också. Väldigt konstigt...
Vad i mina gener bestämmer att jag tycker om att fantisera om hur med stuckatur, fiskbensparkett och pärlspont? Och inte så att jag flyktigt drömmer om att få bo där, vilket jag ju vet aldrig kommer hända, utan jag planerar hur jag ska måla, tapetsera och inreda från hall till sovrum till källare. Egentligen behöver jag inte ens ha en plats för alla fina saker jag ser i affärer och tidningar. Jag tycker bara om att titta på dem, beundra.
En av mina absoluta favoritsaker att göra - här kommer ett skäms-moment - är att gå in på porslinsavdelningen på Åhléns och bara klappa, titta och sukta efter alla snygga tallrikar, koppar och fat. Villhavillhavillhacvillha.
Får inte den känslan av kläder, musik eller teknikprylar. Visst är det skoj med en ny telefon, men det går fanimej inte upp emot koppen jag köpte till mig själv på Designtorget för att fira mitt glada humör i onsdags.
Ja, undrar lite över det bara. Konstigt att jag undrar så mycket kring helt oviktiga saker när jag har fått skrivblockering också. Väldigt konstigt...
Min farmor
Igår kom min tv-seriegrupp hem till mig och så satt vi här och skapade magi. Så otroligt mysigt med grupparbete på hösten tycker jag, att sitta ensam hela dagarna vore rena döden. Det mäker jag nämligen idag... Segt som smörkola går det.
Min farmor fyller 88 år idag. Det tycker jag är en bedrift. Hon är totalt klar i bollen, har inte glömt någonting, kommer i stället ihåg precis allt. Hon minns vad grannar de hade på 60-talet och deras barn hette, vad en författare sa på 80-talet och exakt allt annat mellan himmel och jord. Jag önskar, bönar och ber att jag har fått hennes gener.
Tror att hon har några småknep för att hålla sig pigg och frisk. Det finns ju de självklara som att knacka sig i huvudet 100 gånger om dagen för att få tjockt hår, dricka äppelcidervinäger, ta en sked honung varje morgon och bada i havet i mars/april för att få fart på blodcirkulationen. Men även det att memorera olika telefonnummer och personnummer varje dag, läsa tidningen och lyssna på radio, läsa böcker och gå på föreläsningar, inte dricka alkohol till vardags, inte röka, äta allsidig kost (men med mycket kakor och bullar ändå) och inte gräva ner sig i det förflutna.
Vår tv-serie handlar om ett ålderdomshem och det gör ju att jag tänker extra mycket på att bli gammal. Jag hoppas att jag blir som min farmor. Med felfri syn när hon närmar sig 90 och en ärofylld hattsamling i hallen.
Tjing tjong!
Min farmor fyller 88 år idag. Det tycker jag är en bedrift. Hon är totalt klar i bollen, har inte glömt någonting, kommer i stället ihåg precis allt. Hon minns vad grannar de hade på 60-talet och deras barn hette, vad en författare sa på 80-talet och exakt allt annat mellan himmel och jord. Jag önskar, bönar och ber att jag har fått hennes gener.
Tror att hon har några småknep för att hålla sig pigg och frisk. Det finns ju de självklara som att knacka sig i huvudet 100 gånger om dagen för att få tjockt hår, dricka äppelcidervinäger, ta en sked honung varje morgon och bada i havet i mars/april för att få fart på blodcirkulationen. Men även det att memorera olika telefonnummer och personnummer varje dag, läsa tidningen och lyssna på radio, läsa böcker och gå på föreläsningar, inte dricka alkohol till vardags, inte röka, äta allsidig kost (men med mycket kakor och bullar ändå) och inte gräva ner sig i det förflutna.
Vår tv-serie handlar om ett ålderdomshem och det gör ju att jag tänker extra mycket på att bli gammal. Jag hoppas att jag blir som min farmor. Med felfri syn när hon närmar sig 90 och en ärofylld hattsamling i hallen.
Tjing tjong!
Tjollahoppsan-sa
Skriva skriva skriva. Det är exakt det jag gjort i två dagar och det är det jag vill fortsätta att göra i hela mitt liv.
Alltså. I hela mitt liv. Det är det enda jag vill.
Just nu i alla fall.
Hösten är alldeles för mörk för sitt eget bästa. Även om det är klar himmel och gula löv så är det deppigt som satan att det är mörkt vid sextiden. Snart är det mörkt vid tretiden. Höstdeppen går i arv i släkten och det känns som att det blir värre varje år. Men lilla Jack lyser upp min vardag.
I skolan ska vi just nu skriva tv-serier och gruppen jag är med i är toppen. På alla sätt och vis. Kloka, roliga och duktiga människor. Helt perfekt. I morgon ska de komma hem till mig och så ska vi knyta ihop hela säsongen som vi jobbat på i en vecka. Hjärnan blir mos med mos och mos av att komma på nya saker och samtidigt få allt att passa ihop, men när jag sitter med alla de här fina klasskompisarna är det ändå okej. För vi gör det tillsammans och när man gemensamt kommit på en skitbra idé känns den tusen gånger bättre än när man fnulat ut den på egen hand.
Tycker jag.
Lovisa har alltså blivit gruppmänniska på gamla dar. Vem hade kunnat gissa det?
Ikväll ska jag och O på födelsedagsmiddag hos några andra fina människor, har saknat dem som tusan nu, inte setts sen i våras. Tiden går för fort.
Är dessutom nästan oförskämt glad efter fina ord från mina lärare idag, det hade inte kunnat komma vid en bättre tidpunkt i mitt liv. Tjollahopp!
Alltså. I hela mitt liv. Det är det enda jag vill.
Just nu i alla fall.
Hösten är alldeles för mörk för sitt eget bästa. Även om det är klar himmel och gula löv så är det deppigt som satan att det är mörkt vid sextiden. Snart är det mörkt vid tretiden. Höstdeppen går i arv i släkten och det känns som att det blir värre varje år. Men lilla Jack lyser upp min vardag.
I skolan ska vi just nu skriva tv-serier och gruppen jag är med i är toppen. På alla sätt och vis. Kloka, roliga och duktiga människor. Helt perfekt. I morgon ska de komma hem till mig och så ska vi knyta ihop hela säsongen som vi jobbat på i en vecka. Hjärnan blir mos med mos och mos av att komma på nya saker och samtidigt få allt att passa ihop, men när jag sitter med alla de här fina klasskompisarna är det ändå okej. För vi gör det tillsammans och när man gemensamt kommit på en skitbra idé känns den tusen gånger bättre än när man fnulat ut den på egen hand.
Tycker jag.
Lovisa har alltså blivit gruppmänniska på gamla dar. Vem hade kunnat gissa det?
Ikväll ska jag och O på födelsedagsmiddag hos några andra fina människor, har saknat dem som tusan nu, inte setts sen i våras. Tiden går för fort.
Är dessutom nästan oförskämt glad efter fina ord från mina lärare idag, det hade inte kunnat komma vid en bättre tidpunkt i mitt liv. Tjollahopp!
Kort utvärdering fröken Julie
Föreställningen i helgen var fenomenal.
Det är min klasskompis som regisserat, hans fästmö som dramatiserat, O som gjorde musiken som han spelade tillsammans med JJ. Så det var som ett familjeevenemang nästan.
Och jag tog med mig en hel bunt med mänschor som fick njuta av en väldigt absurd och fartfylld version av Stringdbergs klassiska verk, men som just i helgen handlade mer om syréner, fåglar och hundar. Otrogna hundar.
Snart är det äntligen yoga. Äntligen!
Trött och kall
Söndagsförmiddagar tillsammans med O är heliga. De få stunder vi får tillsammans. Vi spatserade runt Söerbysjön och satte oss på en klippa och spejade ut över vår skog, vatten och gräsänder.
Enda problemet denna höst är att jag är trött precis hela tiden. Trött som ett troll. Ingen aning om vad det beror på.
Dessutom fryser jag som en liten sate hela tiden. Vet inte om det beror på att jag väger tio kilo mindre än förra hösten eller ej, men störigt är det. Längtar efter yogan ikväll, nästan enbart för att jag ska få bli rejält varm.
Har ju varit förkyld i nästan en månad och nu när jag är frisk är det nästan tusen år sen jag joggade och löptränade regelbundet. I går sprang jag 40 minuter på löpbandet på gymmet. Det var fruktansvärt jobbigt. Det sved i hela ansiktet på grund av vidöppna porer, sönderslagna blodkärl och litervis med svett. Men så stolt jag var över mig själv efteråt.
En recension av Fröken Julie på Pygméteatern kommer inom kort.
Hitlistan
Ikväll ska jag och se på när O spelar musik utklädd till papegoja. Det ska bli helt underbart faktiskt. Jag tror att han kommer passa väldigt bra som fjäderfä.
Jag mötte upp delar av fröken Julie-gänget i går kväll efter premiären. Jag kom lagom till allsången, jag drog genast igång "Jag vill bo i en svamp" av Electric Banana Band. Det blev en hit. EN HIT!
Det är alltså en kille i min klass som har regisserat en total remake av fröken Julie, signerad hans fästmö, som O och JJ har gjort musiken till. Det ska bli otroligt spännande att se.
Och ja, jag är fullt medveten om att både jag och O nu är äkta KULTURmänniskor. Jag vet inte vad det säger om oss och vår utveckling, men det känns lite som att ha hittat hem. Jag trivs bättre på fester där man sjunger allsång, spelar tablas och dricker fulöl för 15 kronor än där man sitter och äter hamburgare och ser på Champions League/dricker drinkar iförd högklackat.
För det mesta i alla fall. Någon gång ska jag anordna en fest där vi tittar på OS i galakläder. Jag tror att det kommer bli en hit.
EN HIT!
Jag mötte upp delar av fröken Julie-gänget i går kväll efter premiären. Jag kom lagom till allsången, jag drog genast igång "Jag vill bo i en svamp" av Electric Banana Band. Det blev en hit. EN HIT!
Det är alltså en kille i min klass som har regisserat en total remake av fröken Julie, signerad hans fästmö, som O och JJ har gjort musiken till. Det ska bli otroligt spännande att se.
Och ja, jag är fullt medveten om att både jag och O nu är äkta KULTURmänniskor. Jag vet inte vad det säger om oss och vår utveckling, men det känns lite som att ha hittat hem. Jag trivs bättre på fester där man sjunger allsång, spelar tablas och dricker fulöl för 15 kronor än där man sitter och äter hamburgare och ser på Champions League/dricker drinkar iförd högklackat.
För det mesta i alla fall. Någon gång ska jag anordna en fest där vi tittar på OS i galakläder. Jag tror att det kommer bli en hit.
EN HIT!
Brett Dennan i Radiohuset
Sitter en lördag i Radiohuset. Saker och ting känns som vanligt. Precis såhär var mitt liv för ett år sen, för två år sen, för tre år sen. Framför en seg dator, med sega program, försöker jag tolka överlämningsmejl.
Som om ingenting har hänt i mitt liv på 14 månader. Tiden står still. Utvecklingen är lika med noll.
Fast egentligen är det ju inte så. Mycket har ju förändrats. Men när jag sitter här på andra våningen och blickar ut över en öde redaktion, gärdet och ett gäng skator är det svårt att inte känna att saker och ting upprepar sig.
"Gör du comeback nu?" frågade kollegan när jag äntrade hangaren.
"Everybody loves a comeback, so comeback, comeback comeback" sjöng jag inte efter Brett Dennans hitlåt.
"Everybody loves the underdog, singing that's my dog, that's my dog".
Som om ingenting har hänt i mitt liv på 14 månader. Tiden står still. Utvecklingen är lika med noll.
Fast egentligen är det ju inte så. Mycket har ju förändrats. Men när jag sitter här på andra våningen och blickar ut över en öde redaktion, gärdet och ett gäng skator är det svårt att inte känna att saker och ting upprepar sig.
"Gör du comeback nu?" frågade kollegan när jag äntrade hangaren.
"Everybody loves a comeback, so comeback, comeback comeback" sjöng jag inte efter Brett Dennans hitlåt.
"Everybody loves the underdog, singing that's my dog, that's my dog".
Resa
Oj vad jag vill resa utomlands. Oj oj oj. Vilka trevliga städer kan man tänka sig ska få ett besök i vår? Berlin? Paris? Prag? Vad säger ni mina vänner, ge mig restips, pronto!
Tänk tänk tänk
Sitter och försöker komma på hur karaktärerna i vår tv-serie ska vara. Det är helt fruktansvärt jobbigt. Det är så många frågor och så otroligt få svar.
Fi fanken, att vara kreativ gör ont i hjärnan.
Äntligen är jag frisk i alla fall. Och det är ju bra. Var äntligen på gymmet igår och sen yogade jag länge länge när jag kom hem.
Nu börjar det lossna med pratet i alla fall, skönt! Bara tusen miljarder tankar kvar att tänka.
Fi fanken, att vara kreativ gör ont i hjärnan.
Äntligen är jag frisk i alla fall. Och det är ju bra. Var äntligen på gymmet igår och sen yogade jag länge länge när jag kom hem.
Nu börjar det lossna med pratet i alla fall, skönt! Bara tusen miljarder tankar kvar att tänka.
Ett försök till
My lord...
En vecka och två dagar sen jag skrev. Har helt glömt bort att jag ens har en blogg. Inte bra.
Har skrivit en del annat i och för sig, men... inte om mitt liv.
Mitt liv. Ja, hur intressant är det då egentligen?
Inte särskilt. Faktiskt. Oavsett vad jag nu skulle vilja tro om mig själv. Men så är det. Just nu är jag dessutom mer intresserad av att försöka beskriva och leva mig in i andras liv än av att tjattra om mitt eget, om än i skriven form.
Jag tror dock att det kommer bli bot och bättring nu. För även om ingen läser det jag skriver, brukar jag själv gå tillbaka då och då och läsa vad jag skrivit för ett halvår sen, två år sen och så vidare. Vilket är ganska skoj. Än är jag alltså inte redo att slänga in webbhandduken.
Nu ska jag jobba min första kväll på Radiosporten på över ett år. Det känns som att jag har tappat stinget, på knappt två månader är jag helt distanserad från sportvärlden. Kan också ha att göra med att jag tillbringat de två senaste dagarna i skolan med att titta på jordens mest deprimerande tv-serie. Tio avsnitt á 50 minuter har vi klämt. Min hjärna är full av relationskomplikationer för fiktiva personer, inte en gnutta av mina joner vill skapa textversioner av utsända radiotoner.
Men det ska nog också gå. Till slut.
En vecka och två dagar sen jag skrev. Har helt glömt bort att jag ens har en blogg. Inte bra.
Har skrivit en del annat i och för sig, men... inte om mitt liv.
Mitt liv. Ja, hur intressant är det då egentligen?
Inte särskilt. Faktiskt. Oavsett vad jag nu skulle vilja tro om mig själv. Men så är det. Just nu är jag dessutom mer intresserad av att försöka beskriva och leva mig in i andras liv än av att tjattra om mitt eget, om än i skriven form.
Jag tror dock att det kommer bli bot och bättring nu. För även om ingen läser det jag skriver, brukar jag själv gå tillbaka då och då och läsa vad jag skrivit för ett halvår sen, två år sen och så vidare. Vilket är ganska skoj. Än är jag alltså inte redo att slänga in webbhandduken.
Nu ska jag jobba min första kväll på Radiosporten på över ett år. Det känns som att jag har tappat stinget, på knappt två månader är jag helt distanserad från sportvärlden. Kan också ha att göra med att jag tillbringat de två senaste dagarna i skolan med att titta på jordens mest deprimerande tv-serie. Tio avsnitt á 50 minuter har vi klämt. Min hjärna är full av relationskomplikationer för fiktiva personer, inte en gnutta av mina joner vill skapa textversioner av utsända radiotoner.
Men det ska nog också gå. Till slut.
Ut
Ja ni, lite knepig helg, men en underbar fredag non the less.
Tyvärr är ju hösten verkligen här nu, vilket är ganska värdelöst. Och askallt.
En asstörig grej från de senaste veckorna är att min skola har dragit över på tiden nästan varje dag. Det gör mig så jävla... ja, förbannad är nog rätta ordet. För har man bokat upp något efter skolan så blir man atingen försenad, eller måste gå från lektionen när läraren pratar. Båda alternativen är dumma i huvudet. Alltså behöver skolan lära sig att sluta i tid. Idag drog det över 20 min och jag skulle fanimej ha skallat någon på tuben om det inte vore för min hejdundrande kapacitet att lugna ner mig själv i tid. Jaja.
Ikväll på yogan ska vi fokusera på lyft och bandas. I min hjärna översätts det till trötthet och omöjligheter. Får se vad det blir av det till slut.
Över och ut.
Tyvärr är ju hösten verkligen här nu, vilket är ganska värdelöst. Och askallt.
En asstörig grej från de senaste veckorna är att min skola har dragit över på tiden nästan varje dag. Det gör mig så jävla... ja, förbannad är nog rätta ordet. För har man bokat upp något efter skolan så blir man atingen försenad, eller måste gå från lektionen när läraren pratar. Båda alternativen är dumma i huvudet. Alltså behöver skolan lära sig att sluta i tid. Idag drog det över 20 min och jag skulle fanimej ha skallat någon på tuben om det inte vore för min hejdundrande kapacitet att lugna ner mig själv i tid. Jaja.
Ikväll på yogan ska vi fokusera på lyft och bandas. I min hjärna översätts det till trötthet och omöjligheter. Får se vad det blir av det till slut.
Över och ut.
Sökyld
Oj vad arg jag var i morse när jag vaknade.
Halsont och förkylning i hela kroppen. Fy fanken. Jag som skulle till gymmet. Bidde inget av det, har i stället gått runt som i någon slags dvala hela dagen och inte fått något gjort. Kroppen är seg som smält maräng.
Märkte det redan i går, under hemfärden från Uppsala, men vägrade liksom lita på mina signaler. Och så blev det som det blev, ynklig och pluttig i stället för stark och stor.
Hösten vore ju helt okej om man inte gick runt och snörvlade dagarna i ända.
Halsont och förkylning i hela kroppen. Fy fanken. Jag som skulle till gymmet. Bidde inget av det, har i stället gått runt som i någon slags dvala hela dagen och inte fått något gjort. Kroppen är seg som smält maräng.
Märkte det redan i går, under hemfärden från Uppsala, men vägrade liksom lita på mina signaler. Och så blev det som det blev, ynklig och pluttig i stället för stark och stor.
Hösten vore ju helt okej om man inte gick runt och snörvlade dagarna i ända.
Back in the Radiohus
I morse var det så där underbart skönt att göra yoga igen. Har haft det lite struligt de senaste mornarna, inte kunnat släppa tankarna, utan liksom malt och malt medans jag glömt bort att hålla bandas och dra upp knäskålarna.
Men i morse flöt det. Inte direkt i början, men jag kom till slut in i det och njöt av upp- och nedvänd lotus och allt det där.
Sitter just nu på Radiosporten för första gången på ett år. Det känns konstigt, men samtidigt så otroligt hemtamt. Jobbade ju ändå i 2,5 år här, det är ganska länge. Har saknat det på många sätt, kommer bli en skön blandning med ishockey och dramatikskrivande. Om jag inte var schizo innan blir jag nog det nu...
Egentligen vill jag bara åka hem och pussa på O. Den här veckan ses vi knappt, som om man glömmer bort hur den andra ser ut då. Dumt. Ikväll blir det Tolvskillingsoperan på Uppsala Stadsteater för mig och min klass. Hemma vid tolvtiden. Jekla Uppsala alltså, långt bort!
Men i morse flöt det. Inte direkt i början, men jag kom till slut in i det och njöt av upp- och nedvänd lotus och allt det där.
Sitter just nu på Radiosporten för första gången på ett år. Det känns konstigt, men samtidigt så otroligt hemtamt. Jobbade ju ändå i 2,5 år här, det är ganska länge. Har saknat det på många sätt, kommer bli en skön blandning med ishockey och dramatikskrivande. Om jag inte var schizo innan blir jag nog det nu...
Egentligen vill jag bara åka hem och pussa på O. Den här veckan ses vi knappt, som om man glömmer bort hur den andra ser ut då. Dumt. Ikväll blir det Tolvskillingsoperan på Uppsala Stadsteater för mig och min klass. Hemma vid tolvtiden. Jekla Uppsala alltså, långt bort!
Yey
Jo, det kom några byggjobbare och ockuperade mitt badrum i går morse. Det gjorde morgonen lite knepig. Jag och O var duktiga campare på Ikea. Har scoutat bokhylla för arbetsrummet och lite annat.
Idag fyller min lilla lilla lilla bror 23. Han är så liten. Så himla liten. 23 liksom. Då var jag färdigutbildad. Och så himla liten. Tänkte på det där med ålder ganska mycket idag när flera klassisar häpnade över att jag BARA VAR 25. De trodde att jag var MYCKET ÄLDRE.
Jaha, är det rynkorna eller min evinnerliga vishet som gör dem konfunderade? Vem vet.
Jag saknar i alla fall solen och värmen. Någon annan som gör det (som inte bor i Sydney där det är vår nu)?
Idag fyller min lilla lilla lilla bror 23. Han är så liten. Så himla liten. 23 liksom. Då var jag färdigutbildad. Och så himla liten. Tänkte på det där med ålder ganska mycket idag när flera klassisar häpnade över att jag BARA VAR 25. De trodde att jag var MYCKET ÄLDRE.
Jaha, är det rynkorna eller min evinnerliga vishet som gör dem konfunderade? Vem vet.
Jag saknar i alla fall solen och värmen. Någon annan som gör det (som inte bor i Sydney där det är vår nu)?
Fönstergnäll
De ska sätta på några slags ytterfönster i alla lägenheter hos oss, så att energiförbrukningen minskar och föreningen kan spara pengar.
Så långt allt väl, förutom att jag kommer sakna de snygga 50-talshandtagen, luftventilerna och det bubbliga originalglaset.
Vi bostadsrättsinnehavare ska flytta alla saker i rummet minst två meter bort från fönsterna, så att de inte är i vägen. Detta är svårt i rum där man har möblerat så minutiöst noggrannt så att saker ska få plats i över huvud taget. Som arbetsrummet. Klockan sju i morse kom det två herrar och skulle arbeta.
Först och främst är klockan sju en konstig tid tycker jag. Då sitter ju folk och käkar frukost, vore det inte trevligare för alla om de kom vid klockan åtta? Så kunde man strunta i det här att byggarbetare ska börja tidigt, bara för ett tag. Sen börjar de med badrummet. En tisdagsmorgon. Det kan vara saker man behöver göra i badrummet innan man ska iväg till skola och jobb. Som... ja, duscha. Tvätta sig. Borsta tänderna. Till exempel. Logistiken är inte glasklar. Någon borde komma och styra upp det här.
Så jag kommer sent till skolan för jag kan inte duscha. Och O får sitta i sängen och arbeta. Och jag kommer få dammsuga hela stället tusen gånger eftersom de inte tar av sig skorna.
Varför tar de inte av sig skorna? Vad är problemet? Varför klampar de in med skor i min lägenhet klockan sju på morgonen?
Ja, lite gnällig är jag, det hör jag nu. Ska sluta genast.
Så långt allt väl, förutom att jag kommer sakna de snygga 50-talshandtagen, luftventilerna och det bubbliga originalglaset.
Vi bostadsrättsinnehavare ska flytta alla saker i rummet minst två meter bort från fönsterna, så att de inte är i vägen. Detta är svårt i rum där man har möblerat så minutiöst noggrannt så att saker ska få plats i över huvud taget. Som arbetsrummet. Klockan sju i morse kom det två herrar och skulle arbeta.
Först och främst är klockan sju en konstig tid tycker jag. Då sitter ju folk och käkar frukost, vore det inte trevligare för alla om de kom vid klockan åtta? Så kunde man strunta i det här att byggarbetare ska börja tidigt, bara för ett tag. Sen börjar de med badrummet. En tisdagsmorgon. Det kan vara saker man behöver göra i badrummet innan man ska iväg till skola och jobb. Som... ja, duscha. Tvätta sig. Borsta tänderna. Till exempel. Logistiken är inte glasklar. Någon borde komma och styra upp det här.
Så jag kommer sent till skolan för jag kan inte duscha. Och O får sitta i sängen och arbeta. Och jag kommer få dammsuga hela stället tusen gånger eftersom de inte tar av sig skorna.
Varför tar de inte av sig skorna? Vad är problemet? Varför klampar de in med skor i min lägenhet klockan sju på morgonen?
Ja, lite gnällig är jag, det hör jag nu. Ska sluta genast.
Uppdatering, redig uppdatering
Ja, mathelg var ordet sa Bull.
O:s spelning på Under Bara Bar var bäst, sällskapet också, älskar lillkusinen med sambo. Jag hade på mig orangea fladderbyxor som jag var asrädd skulle bli nerspillda. Men det kom bara svett. Mycket svett.
I fredags... kommer jag inte ens ihåg vad jag gjorde... Lördag morgon kom mor och hämtade mig så åkte vi ut i SKÄRGÅRDEN för att SOLA. Ja, det var 1 oktober. Jag drog ut en gammal skinnfåtölj på bryggan och somnade. Så kom O ut, vi lagade massa god mat och spelade kort.
Har nog inte spelat kort på tusen miljarder år, men det är en så typiskt landetsyssla. På söndagen fick jag presenter från lilla, eller stora, A. Hon hade pysslar örhängen till mig på fritids. Jäkla gullunge alltså.
Idag har jag... mest tränat. Dubbla styrkepass, en timmes höftöppnaryoga och så 90 minuter ashtanga nu ikväll. Jag kom upp i huvudstående på egen hand.
Det här är tidernas sämsta blogginlägg. Men så får det vara. Jag lovar bättring, betraktelser och finurliga tankar kommer i morgon och resten av veckan. I morgon ska jag och O till "Det stora varuhuset" efter skolan, bara det garanterar ju flera roliga historier.
Tjingeling!
O:s spelning på Under Bara Bar var bäst, sällskapet också, älskar lillkusinen med sambo. Jag hade på mig orangea fladderbyxor som jag var asrädd skulle bli nerspillda. Men det kom bara svett. Mycket svett.
I fredags... kommer jag inte ens ihåg vad jag gjorde... Lördag morgon kom mor och hämtade mig så åkte vi ut i SKÄRGÅRDEN för att SOLA. Ja, det var 1 oktober. Jag drog ut en gammal skinnfåtölj på bryggan och somnade. Så kom O ut, vi lagade massa god mat och spelade kort.
Har nog inte spelat kort på tusen miljarder år, men det är en så typiskt landetsyssla. På söndagen fick jag presenter från lilla, eller stora, A. Hon hade pysslar örhängen till mig på fritids. Jäkla gullunge alltså.
Idag har jag... mest tränat. Dubbla styrkepass, en timmes höftöppnaryoga och så 90 minuter ashtanga nu ikväll. Jag kom upp i huvudstående på egen hand.
Det här är tidernas sämsta blogginlägg. Men så får det vara. Jag lovar bättring, betraktelser och finurliga tankar kommer i morgon och resten av veckan. I morgon ska jag och O till "Det stora varuhuset" efter skolan, bara det garanterar ju flera roliga historier.
Tjingeling!
