Lovisa Giertta – such a fortunate fool

Mina syrror är de bästa syrrorna, så är det bara, para siempre.

Det var en parentes, men ack så viktig.

Det har precis varit personalmöte här på jobbet. Jag fick äran att fota för intranätet. Hade glömt bort hur extremt besatt man blir av att någon sätter en humongous kamera i handen på en och ber dig att "fota lite". Jag tog över 100 bilder, mötet bestod av tre personer som stod på ett podium och pratade, sen ett after work-mingel på taket. Allt som allt ungefär 20 minuter tog det hela.

100 bilder.

Jag drack i alla fall en öl. Den var god. Nu är jag tillbaka. I det jag tänkte på igår. Att skriva kort. Koncist. Preciserat. Konkret.

Tror jag struntar i den idén.

Det slog mig nu att ni inte vet vad jag tänkte igår, så det var helt onödigt skrivande, allt det ovan. Hm, suddaknappen finns ju där, så nära, men ändå så långt borta. För det känns som fusk. Just såhär idiotiskt tänkte jag just nu. Så då får det stå så.

Fem av de sex orden i den förra meningen har bokstaven å i sig.

Ska nog jobba lite mer och se om jag kan paja ett datasystem eller två, vore inte så svårt with the state of mind I'm in. Och det beror INTE på ölen.