Lovisa Giertta – such a fortunate fool

Inga bilder än för jag har fan ingen aning om var alla sladdar är. Ingen aning alls.

Det har varit en lätt kaosartad flytt, ska berätta om den efter att jag hurrat lite för alla som hjälpte till:

HURRA, HURRA, HURRA, HURRAAAAAA!!!!

Så.

I fredags kväll, när vi på allvar satt igång med packningen av allt kollijoks, som mamma kallar det, bestämde jag mig för att diska vår vassaste kökskniv. Den var lite oljig i handtaget och vips så hade jag skurit mig över leden på höger ringfinger.

Det kom blod. Mycket blod.

Jag brukar vara iskall när jag skadar mig, är ganska van, men nu fick jag en chock. Jag skrek, men hade åtminstone tillräckligt med sinnesnärvaro för att skölja handen under iskallt vatten och sen ta hushållspapper och vira runt, klämma hårt och hålla över huvudet.

Medan jag grät och hyperventilerade ringde O en taxi och så åkte vi till akuten. Efter fyra timmars väntan tillsammans med en asfull äldre man som skällde på alla och ett stenat par som sprang runt och pratade om hur de behövde kissa och röka fick jag träffa en ortoped.

- Det behövs nog bara ett stygn, sa hon.

- Toppen sa jag.

- Men bedövningen kommer göra väldigt ont och är onödig för bara ett stygn, men jag vill sy eftersom det är över leden, så du får klara dig utan bedövning.

- Toppen, sa jag.

- Du ser lite vit och skakig ut, sa hon.

- Ja, jag har väldigt lätt för att svimma och jag tror jag är lite chockad och mitt blodsocker är nog inte på topp, sa jag.

- Andas med magen, sa sjuksköterskan.

Och så sydde hon i min hud. Klappat och klart.

O stannade uppe till kvart i tre och packade medan jag låg och mådde illa i sovrummet.

Så jag var helt onödig under hela flyttdagen. Ryggen så paj att till och med sitta gjorde ont, och bara en hand att arbeta med. Jag fick peka vart saker skulle stå. Och så fick jag ta emot skäll när jag försökte hjälpa till. Och så fick jag dricka vatten när M, L, E och L tyckte jag såg för blek ut.

Alla som hjälpte till är hjältar och hade jag inte varit en fattig journalist skulle jag köpt de vackraste klapparna i världen till dem. Nu fick de chili con qorn och rödvin istället som mamma och O:s mor tagit med.

Fullspäckad helg som ni hör.

Ikväll ska jag jobba på radiosporten och jag är så nyfiken på att se hur det går med ett bandagerat finger. Spännande grabbar!