Obehag
Det är något som händer med oss människor när vi känner lukten av "nästan gratis". Vi liksom unnar oss. Lite mer än vanligt.
Till mitt försvar så behövde jag verkligen fler träningsbyxor. De tightsen jag fick i födelsedagspresent har snabbt blivit sönderanvända eftersom jag brukar dem minst tre gånger i veckan.
Tänkte också på att jag lätt snålar på sådana där grejer. Som jag egentligen inte bör snåla på. Som träningskläder. Jag tränar ju mycket, då är det väl ingen idé att bli dumsnål?
Men jag håller lätt lite hårt i plånboken eftersom jag börjar hyperventilera så fort jag ska betala något. Undrar vad det kan komma från?
för 5 (!) år sedan köpte jag ett par bra träningsbyxor, i rätt storlek och bra kvalité. Otaliga konstiga träningsbyxor från obskyra märken, inköpta på rea har passerat sedan dess, men mina 5-års byxor består. Min lärdom är att jag skall köpa saker jag vill ha, även om de är dubbelt så dyra, för då använder jag dem. De andra byxorna ligger ihopknölade längst inne i garderoben. Jag kan ju inte slänga dem, utan de ligger där och påminner mig för all framtid om dåliga köp, och att jag borde använda dem...
Klokt, instämmer. Men är det något man måste lära sig så är det att släbnga, för allt som ligger därinne i garderoben blir aldirg bra, även om man tror att de alltid är "bra att ha utifall". För det där utifall inträffar aldrig och sjräpet liggre bara där och tar plats. släng
