Lovisa Giertta – such a fortunate fool

Idag var yogan sådär magisk igen.

När jag sitter och hukar i supta kurmasana


Som såg ut EXAKT sådär när jag gjorde, kom yogalärar-Lina och la sig på min rygg och vips så kunde jag först knyta ihop fötterna och sen lyfta upp överkroppen med fötterna bakom huvudet. En liten bit i alla fall.

Så nu känner jag mig lagom ledbruten. Alldeles precis lagom. Och nu kom O hem också så nu ska jag pussa sönder honom helt enkelt. Japp.

Idag kände jag också hur viktigt det är att få kontakt med lårmusklerna i de stående rörelserna. Att lyfta knäskålarna. För då fick jag kontakt med maglåsen och så nådde jag djupare och kunde andas riktigt djupt.

Härligt!