Före och efter!
Före och efter. Ganska så stor skillnad. Men samma sneda näsa och samma konstiga foto-face. C'est moi, voila mes dames et mesieur. Applåd applåd.
Ciao.
Såhär ser jag ut nu!
Här har ni mig grabbar. Detta är Lovisa hösten 2009. Mina ögonbryn är färgade, mitt hår är mörkt och jag tror att jag passar i det.
Jag tycker att det är tufft. Jag sticker inte ut som med det knallblonda, och det känns så skönt. För med det blonda gick det inte att gömma sig, man syntes hela tiden, även när man inte ville.
Jag är nöjd. Vad tycker ni?
Jeg er brunett
Ooooo.
Ni kommer inte känna igen mig när vi ses!
Det kan jag lova.
För alla som inte kan träffas i verkligheten lägger jag upp en bild i morgon efter jag har varit hos naprapaten.
Jag är alltås mörkhårig. Brunhårig. Med mörka ögonbryn. Jag ser ut som någon, men jag kommer inte på vem...
Nu: jobb, jobb och så lite jobb.
Ni kommer inte känna igen mig när vi ses!
Det kan jag lova.
För alla som inte kan träffas i verkligheten lägger jag upp en bild i morgon efter jag har varit hos naprapaten.
Jag är alltås mörkhårig. Brunhårig. Med mörka ögonbryn. Jag ser ut som någon, men jag kommer inte på vem...
Nu: jobb, jobb och så lite jobb.
Till frisören ska jag gå
Jag ska dra iväg till frisören nu.
Hur kommer det bli?
Jag vet inte hur jag kommer se ut ikväll. Det känns spännande. Och lite pirrigt.
Lägger helt klart upp en bild i morgon, ikväll är det radiosporten som gäller. Igen.
Tjohej!
Hur kommer det bli?
Jag vet inte hur jag kommer se ut ikväll. Det känns spännande. Och lite pirrigt.
Lägger helt klart upp en bild i morgon, ikväll är det radiosporten som gäller. Igen.
Tjohej!
Resfeber
Jag tittade på semesterresor i dag i tidningen.
Det kostar inte så fasligt mycket att åka iväg en vecka till Barcelona eller Kreta. Kanske skulle man ta sig en tripp? Det var fasligt härligt i vintras när jag och Mor åkte till en solarie-ö. Och när jag och E åkte till Egypten, trots att jag inte vill åka tillbaka just dit.
O har jag ju höstlov, kanske skulle man passa på?
Vilka är i så fall de bästa resmålen, undrar jag. Ska nog vara lite gammaldags och ringa en resebyrå och kolla. Det har jag nog aldrig gjort. Även det kan ju vara en resa i sig.
Det kostar inte så fasligt mycket att åka iväg en vecka till Barcelona eller Kreta. Kanske skulle man ta sig en tripp? Det var fasligt härligt i vintras när jag och Mor åkte till en solarie-ö. Och när jag och E åkte till Egypten, trots att jag inte vill åka tillbaka just dit.
O har jag ju höstlov, kanske skulle man passa på?
Vilka är i så fall de bästa resmålen, undrar jag. Ska nog vara lite gammaldags och ringa en resebyrå och kolla. Det har jag nog aldrig gjort. Även det kan ju vara en resa i sig.
Spänning!
Ikväll är det derby.
DERBY grabbar.
Jag jobbar, men jag så nervös så att fingrarna skakar. Tänk om det kan bli ett guld...
nä, så får man inte tänka, jag kommer jinxa det.
Hösten min, som skulle bli lugn och full av kontemplation, verkar bli mer stressig än jag trodde. Men det ska nog gå ändå.
I morgon bär det i alla fall av till frisören. Får se om Lovisa kan skämta bort sin dumhet med att hon är blond länge till, eller om det är en brunett som hälsar er i morgon.
Spännande!
DERBY grabbar.
Jag jobbar, men jag så nervös så att fingrarna skakar. Tänk om det kan bli ett guld...
nä, så får man inte tänka, jag kommer jinxa det.
Hösten min, som skulle bli lugn och full av kontemplation, verkar bli mer stressig än jag trodde. Men det ska nog gå ändå.
I morgon bär det i alla fall av till frisören. Får se om Lovisa kan skämta bort sin dumhet med att hon är blond länge till, eller om det är en brunett som hälsar er i morgon.
Spännande!
Måste hinna med hösten
Sitter på Radiosportens redaktion hela denna söndag. Sämre saker kan man göra. Säkert bättre också.
Den närmsta tiden kommer jag att jobba mestadels kvällar, vilket gör att mina dagar blir helt tomma. Vad ska man göra då egentligen?
Jag kan ju städa och sortera lite lådor. Jag kan försöka planera in en dag då vi äntligen ska tapetsera vår jävla hall. Jag kan hålla koll på arbetsmarknaden.
Men sen då?
Skriva en bok, revolution? Läsa väldigt mycket böcker är väl givet. Jag tror ändå att den här hösten kan bli mysig. Igår stod det i alla fall klart att det ska bli en kulturhöst.
Massa bra konserter, gärna lite billigare grejer också, museum, utställningar. Ska ut och upptäcka min stad lite kanske?
Fast det blir väl med hösten som med sommaren. Den flyger förbi så snabbt utan att man hunnit göra något av det man bestämt att man ville. Var jag till exempel på rundvandring på Skogskyrkogården i somras som jag lovade mig själv? Nej. Genomförde jag någon av mina sommarlöften? Jag hann inte, får det heta. Äsch.
Den här hösten SKA jag göra kulturgrejer, vare sig jag hinner det eller inte.
Den närmsta tiden kommer jag att jobba mestadels kvällar, vilket gör att mina dagar blir helt tomma. Vad ska man göra då egentligen?
Jag kan ju städa och sortera lite lådor. Jag kan försöka planera in en dag då vi äntligen ska tapetsera vår jävla hall. Jag kan hålla koll på arbetsmarknaden.
Men sen då?
Skriva en bok, revolution? Läsa väldigt mycket böcker är väl givet. Jag tror ändå att den här hösten kan bli mysig. Igår stod det i alla fall klart att det ska bli en kulturhöst.
Massa bra konserter, gärna lite billigare grejer också, museum, utställningar. Ska ut och upptäcka min stad lite kanske?
Fast det blir väl med hösten som med sommaren. Den flyger förbi så snabbt utan att man hunnit göra något av det man bestämt att man ville. Var jag till exempel på rundvandring på Skogskyrkogården i somras som jag lovade mig själv? Nej. Genomförde jag någon av mina sommarlöften? Jag hann inte, får det heta. Äsch.
Den här hösten SKA jag göra kulturgrejer, vare sig jag hinner det eller inte.
Sara Tavares rockade min lördag
I går var jag, O och A på Sara Tavares konsert i Kulturhuset.
Affischbilden på henne är ruggigt pretentiös och O var rädd att konserten skulle vara tråkig. Tråkig? Nä, inte riktigt. Det var helt otroligt.
Alla ni som inte var där, jag tycker synd om er.
Musiken var otroligt bra, man ville bara dansa. Men jag fick inte det, så jag satt ner och gungade fram och tillbaka allt vad jag hade.
Hon ville ha med publiken i var och varannan låt, hon ledde oss genom ganska knepig växelsång och mystiska klapp-rytmer. Vad glad man blev!
Det jag blev mest fascinerad över är att alla låtar var mycket bättre live än vad de är på skivorna. Mycket bättre. Mer gung, mer sväng, inte platt-producerat.
Men om ni har er lilla Spotify eller I-tunes, lyssna på henne. Man blir glad och ledsam på samma gång.
Affischbilden på henne är ruggigt pretentiös och O var rädd att konserten skulle vara tråkig. Tråkig? Nä, inte riktigt. Det var helt otroligt.
Alla ni som inte var där, jag tycker synd om er.
Musiken var otroligt bra, man ville bara dansa. Men jag fick inte det, så jag satt ner och gungade fram och tillbaka allt vad jag hade.
Hon ville ha med publiken i var och varannan låt, hon ledde oss genom ganska knepig växelsång och mystiska klapp-rytmer. Vad glad man blev!
Det jag blev mest fascinerad över är att alla låtar var mycket bättre live än vad de är på skivorna. Mycket bättre. Mer gung, mer sväng, inte platt-producerat.
Men om ni har er lilla Spotify eller I-tunes, lyssna på henne. Man blir glad och ledsam på samma gång.
Pluttis och Skrutten
Nu blev helt plötsligt nästa vecka helt fullbokad. Jag undrar hur det ska gå till att hinna med allt. Och som vanligt har jag dubbelbokat mig. Roliga grejer dagar jag ska jobba osv. Varför har man inte schemat inprintat i huvudet jämt?
Såg lite på Oprah idag, det handlade om mobbing mot barn som lett till att de begått självmord. Tänkte på hur det var i min låg- och mellanstadieklass. Det var ingen som blev riktigt mobbad där, alla hade någon att vara med. Men så ser det ju inte ut överallt.
Det som gör mig riktigt förbannad är två saker. Dels är det de vuxna i skolan, de ser precis vad som händer, de vet vilka barn som är utanför. Men antingen saknar de kunskap att göra något åt det, eller så är de för fega för att lägga sig i.
Det andra som gör mig förbannad är föräldrarna till mobbarna. Som inte lyssnar på lärare, rektor eller de mobbades föräldrar när de berättar vad deras barn utsatt andra för.
- Nä nä, inte min lilla Pluttis, han har aldrig retat/slagit någon.
Nähä, vad praktiskt. Då måste det vara Skrutten som slagit och hånat sig själv varje dag i tre års tid.
Att som förälder blunda för sina egna misstag så pass länge att ett annat barn blir ärrat för livet, det är inte försvarbart på något sätt. Önskar de kunde följa med som ett spöke i klassrummet och se hur Pluttis egentligen beter sig. Och sen ta ansvar för vad man ofta har skapa: ett monster.
Såg lite på Oprah idag, det handlade om mobbing mot barn som lett till att de begått självmord. Tänkte på hur det var i min låg- och mellanstadieklass. Det var ingen som blev riktigt mobbad där, alla hade någon att vara med. Men så ser det ju inte ut överallt.
Det som gör mig riktigt förbannad är två saker. Dels är det de vuxna i skolan, de ser precis vad som händer, de vet vilka barn som är utanför. Men antingen saknar de kunskap att göra något åt det, eller så är de för fega för att lägga sig i.
Det andra som gör mig förbannad är föräldrarna till mobbarna. Som inte lyssnar på lärare, rektor eller de mobbades föräldrar när de berättar vad deras barn utsatt andra för.
- Nä nä, inte min lilla Pluttis, han har aldrig retat/slagit någon.
Nähä, vad praktiskt. Då måste det vara Skrutten som slagit och hånat sig själv varje dag i tre års tid.
Att som förälder blunda för sina egna misstag så pass länge att ett annat barn blir ärrat för livet, det är inte försvarbart på något sätt. Önskar de kunde följa med som ett spöke i klassrummet och se hur Pluttis egentligen beter sig. Och sen ta ansvar för vad man ofta har skapa: ett monster.
Windows 7 house party
Okej, Windows lanserar sitt nya operativsystem, Windows 7. De tipsar om att man ska ha ett house party och fippla runt med den nya produkten. Ni MÅSTE titta på den här reklamfilmen. MÅSTE!
http://www.youtube.com/watch?v=1cX4t5-YpHQ&feature=player_embedded#t=192
http://www.youtube.com/watch?v=1cX4t5-YpHQ&feature=player_embedded#t=192
Inte mera blond
Solen skiner utanför.
Jag ser ut som en medelålders parkbänktant i håret.
Pengafrågorna gnager på min själ.
Kroppen värker.
Men jag känner mig ändå ganska glad. Man kan inte göra annat än att leva tills man dör. På den senaste EFT-behandlingen med herr naprapat kom vi ett steg närmare svaret på frågan: Vad i helvete är det för fel på Lovisa?
Och det känns bra. Vid jul ska mitt kontrollbehov ha mattats av och känslan av förtvivlan vid vargtimmarna ska vara puts väck.
Jag tror jag har bestämt mig för att bli brunett. Det ska bli spännande.
Livet är ju ett äventyr trots allt.
Ett dyrt äventyr, men ändå.
Brunett it is.
Jag ser ut som en medelålders parkbänktant i håret.
Pengafrågorna gnager på min själ.
Kroppen värker.
Men jag känner mig ändå ganska glad. Man kan inte göra annat än att leva tills man dör. På den senaste EFT-behandlingen med herr naprapat kom vi ett steg närmare svaret på frågan: Vad i helvete är det för fel på Lovisa?
Och det känns bra. Vid jul ska mitt kontrollbehov ha mattats av och känslan av förtvivlan vid vargtimmarna ska vara puts väck.
Jag tror jag har bestämt mig för att bli brunett. Det ska bli spännande.
Livet är ju ett äventyr trots allt.
Ett dyrt äventyr, men ändå.
Brunett it is.
Söker
Nu sitter jag och söker jobb.
Det är så satans svårt. Jag vet aldrig vad jag ska skriva i presentationen. Varför kan det inte finnas en proffsig arbetssökartjänst som man kan ringa till vid sådana här tillfällen?
Jag behöver hjälp!
Dessutom känner jag mig inte särskilt peppad. Jag tror inte att jag kan göra några av de här jobben bra. Jag är inte tillräckligt erfaren för väldigt mycket. Men jag lär mig ju så snabbt!
Jaja, tillbaka till kvarnen...
Det är så satans svårt. Jag vet aldrig vad jag ska skriva i presentationen. Varför kan det inte finnas en proffsig arbetssökartjänst som man kan ringa till vid sådana här tillfällen?
Jag behöver hjälp!
Dessutom känner jag mig inte särskilt peppad. Jag tror inte att jag kan göra några av de här jobben bra. Jag är inte tillräckligt erfaren för väldigt mycket. Men jag lär mig ju så snabbt!
Jaja, tillbaka till kvarnen...
jobbsök
Var tog min energi vägen?
Den bara tokförsvann. Jag försöker pilla med en text, men det går bara inte. Jag kan inte formulera en enda vettig mening och knappt läsa vad jag skrivit.
Blir lite så upp och ner dagen efter naprapatbesök. Jag har inte ont i ryggen, men däremot är axlarna så fulla av smärta att jag funderar på om jag ska banka huvudet i skrivbordet för att avleda hjärnan från dem.
Och jag som hade tänkt skriva massa jobbansökningar i kväll. Vet inte om jag ens kommer orka ta mig hem från Gärdet. Äsch, vad jag klagar.
Jag gör så här: jag skriver alla cv:n i kväll och så knåpar jag ihop den korta presentationen i morgon och så skickar jag dem då. Det borde fungera.
Att söka jobb, hörni, det är det svåraste jag vet. Det och kemi. Men jag slipper kemin för all framtid...
Den bara tokförsvann. Jag försöker pilla med en text, men det går bara inte. Jag kan inte formulera en enda vettig mening och knappt läsa vad jag skrivit.
Blir lite så upp och ner dagen efter naprapatbesök. Jag har inte ont i ryggen, men däremot är axlarna så fulla av smärta att jag funderar på om jag ska banka huvudet i skrivbordet för att avleda hjärnan från dem.
Och jag som hade tänkt skriva massa jobbansökningar i kväll. Vet inte om jag ens kommer orka ta mig hem från Gärdet. Äsch, vad jag klagar.
Jag gör så här: jag skriver alla cv:n i kväll och så knåpar jag ihop den korta presentationen i morgon och så skickar jag dem då. Det borde fungera.
Att söka jobb, hörni, det är det svåraste jag vet. Det och kemi. Men jag slipper kemin för all framtid...
Sun & love
När det regnar och blixtrar utanför blir man ju inte lite avundsjuk på syster K med familj som drar till värmen i morgon.
Pratade med systerdottern om det i morse. Att de skulle få det så härligt och att hon skulle bada mycket för min skull.
- Nä, de har ingen vinter där som vi har, förklarade hon för mig.
- Precis, de har ingen snö alls, svarade jag pedagogiskt.
- Det är bara sol och kärlek året om, avslutade hon.
Sol och kärlek året om hörni, det vore väl inte helt fel?
Pratade med systerdottern om det i morse. Att de skulle få det så härligt och att hon skulle bada mycket för min skull.
- Nä, de har ingen vinter där som vi har, förklarade hon för mig.
- Precis, de har ingen snö alls, svarade jag pedagogiskt.
- Det är bara sol och kärlek året om, avslutade hon.
Sol och kärlek året om hörni, det vore väl inte helt fel?
Starkt
I morse när jag gick upp hann jag inte ens dricka en slurk kaffe innan telefonen ringde.
Det var mor min som meddelade att hon och systerdotter A skulle komma och hälsa på. Och det gjorde de. Verkligen inte varje morgon som börjar med linbaneåkning i Indianparken. Det var himla härligt.
Igår åt jag och O middag med M och R. Det var så roligt. De har ju vart i Thailand massa gånger och när vi skulle beställa vår mat kändes de som värsta proffsen och jag O förstod nog nästan ingenting. Men graderingen på styrkan i de olika maträtterna var väldigt roligt.
En chili: svag
Två chili: Ganska stark
Tre chili: Svenskstark
Fyra chili: Thailändskt stark
Vi åt alla svenskstark mat. Mycket mer hade jag inte klarat. Och gott var det!
Det var mor min som meddelade att hon och systerdotter A skulle komma och hälsa på. Och det gjorde de. Verkligen inte varje morgon som börjar med linbaneåkning i Indianparken. Det var himla härligt.
Igår åt jag och O middag med M och R. Det var så roligt. De har ju vart i Thailand massa gånger och när vi skulle beställa vår mat kändes de som värsta proffsen och jag O förstod nog nästan ingenting. Men graderingen på styrkan i de olika maträtterna var väldigt roligt.
En chili: svag
Två chili: Ganska stark
Tre chili: Svenskstark
Fyra chili: Thailändskt stark
Vi åt alla svenskstark mat. Mycket mer hade jag inte klarat. Och gott var det!
Plan mot höstdepp?
Nu har lockarna lagt sig lite, nu ser jag mer ut som en ledsen liten risbuske som någon sprutat låtsassnö på och som sen blivit lite nerdregglad av en överförfriskad hund. Låter tjusigt va?
Jag läste en intressant liten artikel om höstdepp på dn.se precis.
Många jag känner blir ledsna på hösten och för vissa håller det i sig precis hela vintern. Jag är en av dem. Det beror, enligt artikeln, på ett ökat flöde av hormonet melatonin under dagen, melatonin gör oss nedvarvade och när det är för mycket blir vi lite ledsna.
Och det är mörkret som är boven. Vad som var riktigt intressant att det går en depp-gräns vid Örnsköldsvik. Enligt professor Torbjörn Åkerstedt kan det bero på att det finns så mycket snö i norra Sverige, att det blir ljusare och därför mindre melatonin. Ännu en orsak att sluta paja miljön så att snön återvänder till Stockholm grabbar!
Man ska också utsätta sig för mer ljus under dagen, helst mellan klockan sex och sju, äta lite godis och såklart motionera för att bli gladare.
Kanske blir det höstens melodi?
Upp och gå klockan sex, äta chokladkaka till frukost och sen gå och paddla någon kilometer. Låter som en plan, Jan!
Jag läste en intressant liten artikel om höstdepp på dn.se precis.
Många jag känner blir ledsna på hösten och för vissa håller det i sig precis hela vintern. Jag är en av dem. Det beror, enligt artikeln, på ett ökat flöde av hormonet melatonin under dagen, melatonin gör oss nedvarvade och när det är för mycket blir vi lite ledsna.
Och det är mörkret som är boven. Vad som var riktigt intressant att det går en depp-gräns vid Örnsköldsvik. Enligt professor Torbjörn Åkerstedt kan det bero på att det finns så mycket snö i norra Sverige, att det blir ljusare och därför mindre melatonin. Ännu en orsak att sluta paja miljön så att snön återvänder till Stockholm grabbar!
Man ska också utsätta sig för mer ljus under dagen, helst mellan klockan sex och sju, äta lite godis och såklart motionera för att bli gladare.
Kanske blir det höstens melodi?
Upp och gå klockan sex, äta chokladkaka till frukost och sen gå och paddla någon kilometer. Låter som en plan, Jan!
Bäää
Var hos naprapaten idag. Jag grät i ungefär en timmes tid. Då är det okej att känna sig seg och trött. Det gör jag.
Sen såg jag en video med Pink på MTV. Jag älskar Pink. Vet att det är lite barnsligt, men hon är så jävla snygg och cool och hennes röst är så ball. Ja, jag låter som en liten tioårig flicka som pratar om sin idol, men det går inte att göra något åt.
Hon är som en blandning av min syster M och Loreli från Gilmore girls.
I alla fall så såg jag hennes senaste video som är inspelad i Stockholm, och hon ser så snygg ut. Så jag prövade att locka mitt korta lilla hår. Det blev inte samma effekt ska jag berätta för er. Jag ser mer ut som en överklassslyngel från 70-talet. Jag ser ut som Björn Gustavssons lite halvfeta kusin. Jag ser ut som ett får, och inte ett gulligt litet lamm, utan mer ett får som blivit luggad varje dag av sin elaka mamma och sen blivit kissad på av sin eleka fårpappa.
Får får inte får, får får Lovisa...
Sen såg jag en video med Pink på MTV. Jag älskar Pink. Vet att det är lite barnsligt, men hon är så jävla snygg och cool och hennes röst är så ball. Ja, jag låter som en liten tioårig flicka som pratar om sin idol, men det går inte att göra något åt.
Hon är som en blandning av min syster M och Loreli från Gilmore girls.
I alla fall så såg jag hennes senaste video som är inspelad i Stockholm, och hon ser så snygg ut. Så jag prövade att locka mitt korta lilla hår. Det blev inte samma effekt ska jag berätta för er. Jag ser mer ut som en överklassslyngel från 70-talet. Jag ser ut som Björn Gustavssons lite halvfeta kusin. Jag ser ut som ett får, och inte ett gulligt litet lamm, utan mer ett får som blivit luggad varje dag av sin elaka mamma och sen blivit kissad på av sin eleka fårpappa.
Får får inte får, får får Lovisa...
Alliansen är inte så roliga
Bostadsfrågan är alltid het i Stockholm, ja i alla storstäder.
Idag var det en artikel på dn.se om att av moderaternas 100 utlovade lägenheter till hemlösa har inte en enda blivit verklighet.
Nu ska det sägas att det inte är det lättaste att hitta provbostäder i en stad med bostadsbrist, men enligt Christer Jansson (vd Fastigshetsägarna Stockholm) har "efterfrågan inte varit särskilt stor". Ska vi tro på det? Nä, det ska vi inte.
En person som kommenterat artikeln antyder att grundproblemet är att alliansens utförsäljning av allmännyttan gör att kommunen har ännu mindre möjlighet att få tag på försöksboenden. Och nog ligger det något i det.
Att utarma allmännyttan på det sättet som alliansen gjort är inte bara ett säkert steg mot en homogen innerstad, det är det första steget på vägen mot en död innerstad. Att de borgerliga politikerna är så ointresserade av att integrera stockholmarna är ett skämt.
Fast det är inte ett så himla roligt skämt.
Sitta still
I dag är jag tillbaka på TV4.
Det känns lite konstigt. Jag har liksom ingen exakt uppgift. Jag bara sitter här, väntar på att någon ska behöva mig.
Jag ska hjälpa några andra med saker såklart, jag är inte helt onödig.
Tror jag...
Igår var O en riktig hjälte. Först lagade han middag. Sen dammsög han hela lägenheten. Efter det gjorde han sin pianoläxa och när den var klar, ja vad gjorde han då? Jo, frostade av frysen och tömde den såklart. SÅKLART. Jag hoppas verkligen att alla andra sambos där ute är lika bra.
Fast känslan att sitta och titta på när någon annan sliter, den är inte bra. Jag får så fruktansvärt dåligt samvete. Han är ju så lång och att dammsuga är jobbigt för så långa människor. De kan inte lika enkelt krypa in i hörn eller kräla halvvägs in under soffan. Jag tyckte bara synd om honom och klappade honom på huvudet då och då.
Jag skulle bli en dålig slavdrivare.
Gick upp fel dag
Tjugo minuter innan klockan skulle ringa kvart i sju ligger jag vaken och väntar på att just det ska hända.
Till slut går jag upp, äter, duschar, ställer mig på tunnelbanan och åker till naprapaten. I väntrummet kommer jag på att jag inte ska vara där förrän i morgon.
Så det blir till att åka hem igen och vänta på att det ska bli dags att åka till fyran.
Jag gillar inte att gå upp när jag inte behöver det. Inte alls. Hela dagen rubbas när man förbereder sig hela natten för något som sedan inte händer.
Och nu måste jag genomgå samma jobbiga procedur i morgon igen. Fasiken alltså!
Till slut går jag upp, äter, duschar, ställer mig på tunnelbanan och åker till naprapaten. I väntrummet kommer jag på att jag inte ska vara där förrän i morgon.
Så det blir till att åka hem igen och vänta på att det ska bli dags att åka till fyran.
Jag gillar inte att gå upp när jag inte behöver det. Inte alls. Hela dagen rubbas när man förbereder sig hela natten för något som sedan inte händer.
Och nu måste jag genomgå samma jobbiga procedur i morgon igen. Fasiken alltså!
Därför röstade jag i kyrkovalet
Och det här är anledningen till att jag och O gick och röstade i kyrkovalet igår. Att Sverigedemokraterna gick upp en procentenhet sen förra valet.
De landade bara på knappt 3 procent, men ändå. Gruppen som är emot samkönade äktenskap växte i styrka. Det är inte bara skrämmande, utan ett hån mot den svenska demokratin och jämställdheten.
Oj, nu tog jag nästan i så att jag sprack. Men det gäller att fortsätta att säga nej till SD så länge som Fremskritspartiet i Norge och Dansk Folkeparti går så pass bra. Sverige måste på något sätt leda kampen mot de främlingsfientliga partierna i Norden.
Tycker de är läbbiga, partierna som vinner röster på folks fördomar och känsla av utanförskap och oförstående. Missnöjespolitik som tagits till sin spets och som får möjlighet att styra den politiska agendan i länder som varit ockuperade av nazisterna. Hur kan det egentligen vara möjligt?
Nu måste jag äta lunch. Att inte ha några tider att passa är inte bra för min mathållning.
Lovisa övar på contraargumentations-artiklar
I dag på DN Debatt har Eva Fagerberg, förhandlinschef på Akademikerförbundet SSR, och Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, skrivt en artikel där dehävdar att ungas arbetslöshet inte hänger ihop med Las-reglerna.
Det är en bra artikel på många sätt, där de vill ha en sundare debatt om hur Las påverkar arbetsmarknaden både positivt och negativt.
De utgår från SCB:s arbetskraftsundersökning, och SCB utgår från hur många ungdomar som är registrerade som arbetslösa hos arbetsförmedlingen. Först och främst bör man ju fastställa att ALLA som är arbetslösa INTE registrerar sig där, så redan där finns det mörkertal.
Enligt Fagerberg och Berge är det mellan 15 och 30 procent av de ungdomsarbetslösa som verkligen blivit av med ett jobb och söker ett nytt. Som ett argument att de som påverkats av Las negativt är färre än detta, skriver de "Men hälften av dessa (15-20 000) blev av med jobbet för att det var tidsbegränsat och berördes alltså inte heller av Las och dess turordningsregler".
Det påståendet är ologiskt. För en konsekvens av Las är ju just det att arbetsgivarna anställer ungdomar under en begränsad tid, just för att det inte ska råka "Lasas in". Alltså kan man inte räkna ut denna grupp ur statistiken av ungdomar som påverkats negativt av Las.
Detta i sin tur, att unga jobbar på olika platser i färre än elva månader åt gången, gör att vi får hela generationer som inte har någon som helst vana av att jobba långsiktigt inom en organisation. Dessutom får man svårt att skapa en känsla av lojalitet eller framåtanda, då man "ändå inte kommer stanna där så länge".
Jag tycker att många delar av Las är viktiga för den svenska arbetsmodellen, men att unga aldrig får chansen att skaffa sig de kvalifikationer som Fagerberg och Berge säger att de ofta saknar, gör ju att man bara skjuter problemet framför sig.
Det problem att bland annat vi 80-talister inte kommer ha någon aning om hur man arbetar långsiktigt eller bevarande, eftersom vi bara kommer inhoppandes på olika arbetsplatser på tidsbegränsade vikariat.
Halleluja!
Helgen, helgen helgen.
Gårdagen började helt enkelt med att jag var tvungen att bekämpa min växande ångest för att jag sov länge och inte hade kommit igång med dagen i tid.
Men så vände jag mig om och tittade på O som såg så lugn ut och han såg mig i ögonen och jag förstod att han försökte säga: LUGN!
Så då tog jag ett djupt andetag och åt en lång och härlig frukost med mycket kaffe. Det slog mig att jag började morgonen med att hålla andan.
Det kan inte vara friskt.
Ska starta varje dag med att andas. Och inte få panik.
I dag har vi varit duktiga på många sätt. Vi har tvättat och fixat grejer hemma. Och vi har röstat i kyrkovalet. För lillebror sa att det skulle man göra för att hålla Sverigedemokraterna borta. Så vi gick till Marcuskyrkan, men det visade sig vara fel kyrka för oss, så vi gick till Hammarbykyrkan i stället och passade på att gå på två lägenhetsvisningar på vägen.
Två kyrkor på en söndag. Halleluja!
Tänker fel
Jag har skurat skåpen i köket.
Fast jag får inte göra det för att det är dåligt för ryggen.
Så nu har jag dåligt samvete för att jag inte städar OCH för att jag städar.
Det är så det fungerar i samvetskvalets kungahåla i H-höjden!
Hungry fall
I går såg vi den första Milleniumfilmen för på fredag ska vi se tvåan.
Efteråt berättade O för mig allt som de hade ändrat från böckerna. Det var typ tre år sen jag läste den första boken, så jag kom inte ihåg ett skvatt nästan.
Men den var bra. Och skådespelarinsatserna var fenomenala, Ingvar Hirdvall är en av mina favoriter all time.
Att bero på Anna Ankas inlägg på Newsmill, så tycker inte jag att den handlar ett dugg om hemmafru eller inte hemmafru.
Jag tycker att det handlar om jämställdhet. Självklart kan det vara en jämställd familj trots att kvinnan tar hand om hemmet och mannen drar hem kosingen. Men att i hennes fall tycka att kvinnor SKA ta en roll och mannen SKA ta en annan, det är bara fel.
Fel, fel, fel.
I dag är jag helt obokad i princip. Det känns väldigt konstigt. Tror jag ska försöka gå ut och gå lite, men jag får bara gå långsamt. Det är inte lika kul. Jag skulle behöva köpa några grejer, men nu börjar jag såklart oroa mig för min ekonomi, så jag försöker att inte köpa något alls.
Kan bli en hungrig höst...
Anna Ankas text på Newsmill
Okej, har ni inte läst Anna Ankas text på Newsmill, gör det och gläds sen åt att vi bor i Sverige och Europa och slipper idioter som hon i vår närhet.
Kort sammanfattning:
Det är synd om svenska män som gifter sig med snygga kvinnor som sen förfaller.
Det är en kvinnas skyldighet att tillfredsställa sin man, annars får hon skylla sig själv om han är otrogen.
I USA handlar det om service, att mexikaner arbetar för henne är bra för då har folk arbete, men det är frustrerande att de inte förstår vad hon säger, då skäller hon på dem.
Hennes människosyn får mig att vilja gråta och slåss samtidigt. Och tacka gud för att ALLA i min närhet kommer hoppas att hon är på riktigt. För om hon är det, då är det fanimej synd om världen.
Je suis mör
En annan spännande grej med EFT (jag vet att jag sa att jag skulle sluta för en minut sen, men jag har läst på lite mer nu och kom på en grej!) var att det mesta av min kroniska smärta sitter på vänster sida av kroppen.
Och den vänstra sidan är, sa nappen, den som hanterar känslor om till exempel mobbning, utfrysning och prestationsångest, den högra är ekonomiska problem.
Det liksom klack till i själen. Och jag har varit hos minst 25 olika naprapater, kiropraktorer, osteopater och sjukgymnaster, inte en enda har tagit ordet själ i sin mun. Men det gjorde han idag. Han förklarade att själen och kroppen behövde arbeta tillsammans igen och att det var det man försökte göra genom EFT:n.
Jag vet att allt är hjärnan, men man vet ju så lite om hur hjärnan fungerar och hur de olika halvorna snackar med varandra.
Det låter som att jag försöker sälja det här till folk. Men det är mest att det känns som att jag gjort ett genombrott. Och det har ALDRIG slagit mig att jag fick min enorma smärta i ryggen ungefär samtidigt som den händelse som jag berättade om för honom inträffade.
Nu känns det så självklart.
Jag ska berätta om den händelsen, men ni vet alla redan vad det är.
Tar det om några timmar. Måste låta själen vila lite. Den är mör.
Don't be scared
Okej, nu har jag hittat lite information om EFT. Såhär står det inledningsvis på eft.se:
"EFT-metoden är svår att beskriva på ett bra sätt, eftersom den så markant avviker från vad man är van vid. Den har sina rötter i traditionell kinesisk medicin kombinerat med västerländsk psykologi.
EFT skulle kunna kallas fokuserad akupunktur - fast utan nålar. Eller meridianbaserad samtalsterapi. Eller en kombination av akupressur och speciella affirmationer."
EFT skulle kunna kallas fokuserad akupunktur - fast utan nålar. Eller meridianbaserad samtalsterapi. Eller en kombination av akupressur och speciella affirmationer."
Min nappe sa efter behandlingen att man kan se psyket och problem man har som träd i en skog. Och ju fler träd man fäller, desto längre in i skogen kan man se.
Jag vet att jag kanske låter som att jag blivit hjärntvättad, men det var en så djup känsla jag fick. Jag var inte beredd på det, men det var något jag aldrig varit med om. Som om hela kroppen var koncentrerad och att jag såg in i minnen och känslor som jag inte kunnat snacka mig fram till annars. Och det hjälpte att han tryckte och höll på samtidigt.
Jag blir lite galen av att inte ha alla svar om detta än. Känner hur jag är på väg att bli besatt.
Var inte rädd för mig!
Nu grät jag igen!
Alleman, idag har jag varit hos naprapaten. Och förutom en massa knäckningar (idag var det mest gnuggningar och tryckningar och ruskningar) körde han en halvtimmes EFT. Jag tror det hette så.
Jag har inte tillräckligt bra koll på exakt vad det är än, men det handlar om att psykisk smärta lägger sig som blockeringar i kroppen och åsamkar fysisk smärta. Typ.
- Jag tyckte att det här bara var massa flum, börjar han berätta, men nu när jag använder mig av metoden tar jag tillbaka alla mina fördomar. Det är den absolut säkraste metoden för att nå resultat för att ta bort smärta, 90 procent av fallen blir botade av mina patienter.
Jahapp, tänkte jag, då kör vi då.
Först frågade han om jag trodde att jag var särskilt ledsen för någon speciell sak.
- Nä, svarade jag, jag är mest ledsen lite hela tiden.
- Okej, berätta på vilket sätt du är ledsen.
Och så gjorde jag det.
- Kan du komma på någon sak i ditt liv som har gjort dig riktigt sårad någon gång, frågade han
- Ja, sa jag, och började berätta.
Jag hann med en och en halv mening, sen störtgrät jag. Då skulle jag sluta prata och så tryckte han på akupunkturpunkter samtidigt som han liksom berättade mina tankar (som han trodde att de gick) och jag skulle bara andas lugnt och ta in känslorna.
Plötsligt kände jag en ilskarp smärta i ryggen och i nacken, på exakt de ställena där bäcken och kotor är åt helvete sneda.
Han fortsatte att prata, men då med positiva tankar i stället för de negativa, typ "trots att jag inte förstår varför jag blev utstött av mina vänner förstår jag att de gjorde det för att de kände konkurrens. Trots att jag inte förstår vad jag gör fel och att det har åsamkat mig smärta, älskar jag och förstår mig själv".
Så slutade jag gråta, började prata och berätta igen, hann säga typ femton ord innan jag grät hejdlöst igen. Vi fortsatte så i en halvtimme.
Nu ska jag googla detta fenomen, för det är, by far, det mest storartade jag har varit med om. Totalflummigt, men plötsligt såg jag så mycket av hur mina egna underliggande sårade känslor har styrt mig.
Satans också. Spännande grejer händer på Långholmsgatan grabbar!
Cry baby
I dag hade vi en liten avskedsfika för mig på TV4:s tak.
Solen sken, jag åt en chokladkaka till och fick blommor. Det var trevligt och kul, lite konstigt att säga hej då när jag ska vara där tre dagar nästa vecka också.
Sen fick jag en present från T och J. Det var ett armband, likadant som T haft och som jag sagt flera gånger att jag gillade. Så fick jag ett likadant.
Då var det fanimej inte lätt att vara cool och positiv, då ville jag bara gråta. För det var så fint. Att de tänkt på mig. Så jag höll mig tills jag kom hem. Så grät jag en skvätt. För att de var så snälla.
Jag gråter alltid när folk är snälla. Oavsett om det är mot mig eller någon annan. Mest gråter jag när människor är snälla mot dem de egentligen inte behöver vara snälla mot. Jag är en riktig gråtlisa. Gråt-Lovisa.
Kanske får bloggen heta det i framtiden?
Solen sken, jag åt en chokladkaka till och fick blommor. Det var trevligt och kul, lite konstigt att säga hej då när jag ska vara där tre dagar nästa vecka också.
Sen fick jag en present från T och J. Det var ett armband, likadant som T haft och som jag sagt flera gånger att jag gillade. Så fick jag ett likadant.
Då var det fanimej inte lätt att vara cool och positiv, då ville jag bara gråta. För det var så fint. Att de tänkt på mig. Så jag höll mig tills jag kom hem. Så grät jag en skvätt. För att de var så snälla.
Jag gråter alltid när folk är snälla. Oavsett om det är mot mig eller någon annan. Mest gråter jag när människor är snälla mot dem de egentligen inte behöver vara snälla mot. Jag är en riktig gråtlisa. Gråt-Lovisa.
Kanske får bloggen heta det i framtiden?
Freaky scary
Tyckte förresten att min kära syster K:s förslag på vad man kan göra i stället när man inte har något jobb var väldigt bra:
"Sy, gå kurser på SU, revolution, massmord, etc..."
Massmord etcetera?
Läbbigt syrran, mycket mycket läbbigt!
Lukta på hösten
I dag står det stora skålar med godis i alla pentryn.
Det fanns ingen frukt.
Jag har ätit typ tio minisnickers, några minitwix och en eller annan Mariannekola. Jag mår alldeles illa nu. Inte smart av mig.
Vädret är vackert i dag med och jag tänker gå hem efter min avtackning. Då ska jag bara åka hem och sitta i Indianparken och läsa. Men först måste jag köpa en ny bok.
Visst är det väl precis den här sortens höst man ser fram emot de regniga sommardagarna? Med krispig luft, blå himmel och stråk av gult och rött i träden. Det luktar så gott utomhus nu.
Jag ska fanimej gå ut i skogen och lukta.
Fast långsamt, för min höft har gått sönder igen. Tjohej.
Det fanns ingen frukt.
Jag har ätit typ tio minisnickers, några minitwix och en eller annan Mariannekola. Jag mår alldeles illa nu. Inte smart av mig.
Vädret är vackert i dag med och jag tänker gå hem efter min avtackning. Då ska jag bara åka hem och sitta i Indianparken och läsa. Men först måste jag köpa en ny bok.
Visst är det väl precis den här sortens höst man ser fram emot de regniga sommardagarna? Med krispig luft, blå himmel och stråk av gult och rött i träden. Det luktar så gott utomhus nu.
Jag ska fanimej gå ut i skogen och lukta.
Fast långsamt, för min höft har gått sönder igen. Tjohej.
Puss och kläm
Jag gick hem igår, till vår stökiga lägenhet, satte mig i soffan och blev serverad pussar, uppmärksamhet och qornwok.
Efter middagen städade han hela köket. HAN, med stort H, som ser till att det fungerar att gå upp på morgonen.
Sen får jag sätta mig ner här vid datorn och läsa alla peppande kommentarer på min lilla mini-blogg. Hur tacksam tror ni att jag blir av alla era snälla ord?
Det går inte att beskriva med bokstäver. Jag måste helt enkelt åka runt och krama livet ur er allihopa.
Prepare for a kiss and a squeeze!
Efter middagen städade han hela köket. HAN, med stort H, som ser till att det fungerar att gå upp på morgonen.
Sen får jag sätta mig ner här vid datorn och läsa alla peppande kommentarer på min lilla mini-blogg. Hur tacksam tror ni att jag blir av alla era snälla ord?
Det går inte att beskriva med bokstäver. Jag måste helt enkelt åka runt och krama livet ur er allihopa.
Prepare for a kiss and a squeeze!
Hur börjar man?
Vädret är härligt idag. Riktigt riktigt vackert.
Jag känner för att vara utomhus hela kvällen. Äta en snabb middag och sen ut och knalla.
Men...
Det ser ut som om helvetet exploderat i vår lägenhet. Fruktansvärt stökigt. Inte skitigt, men stökigt. Saker som kommit in i rummen, men som inte fått någon egen plats.
Än.
En låda med nya tapeter, en gigantisk kartong med hela min barndom, en stor box med verktyg och grejer, en låda med O:s gamla skoluniformer som visserligen varit med en vända till tippen där Lovisa kom på att hon inte visste vad O ville göra av dem, så de fick åka med hem igen.
Fyra stora lådor alltså, och vips är hallen och köket helt blockerade. För jag kan inte göra något åt saken, min kropp klarar inte det. Och jag tycker så synd om O som ska behöva göra allting, att jag tvingar honom att inte röra det utan sitta still i soffan med mig.
Thus, inget blir gjort. Utrymmena krymper. Klaustrofobin tar överhanden och jag vill ut och gå, röra mig fritt utan en trång, stökig lägenhet runtomkring mig.
På så sätt undviker jag röran ännu lite längre. Fasiken. Om jag bara inte hade ont, då hade jag kunnat fixa de där grejerna precis hur lätt som helst. Nu är de i stället en ständig ångest och ett dåligt samvete och en inre kamp som sakta men säkert driver mig mot galenskap.
Men det är lugnt.
Jo, säkert.
För i kväll ska vi städa.
Troligen...
Jag känner för att vara utomhus hela kvällen. Äta en snabb middag och sen ut och knalla.
Men...
Det ser ut som om helvetet exploderat i vår lägenhet. Fruktansvärt stökigt. Inte skitigt, men stökigt. Saker som kommit in i rummen, men som inte fått någon egen plats.
Än.
En låda med nya tapeter, en gigantisk kartong med hela min barndom, en stor box med verktyg och grejer, en låda med O:s gamla skoluniformer som visserligen varit med en vända till tippen där Lovisa kom på att hon inte visste vad O ville göra av dem, så de fick åka med hem igen.
Fyra stora lådor alltså, och vips är hallen och köket helt blockerade. För jag kan inte göra något åt saken, min kropp klarar inte det. Och jag tycker så synd om O som ska behöva göra allting, att jag tvingar honom att inte röra det utan sitta still i soffan med mig.
Thus, inget blir gjort. Utrymmena krymper. Klaustrofobin tar överhanden och jag vill ut och gå, röra mig fritt utan en trång, stökig lägenhet runtomkring mig.
På så sätt undviker jag röran ännu lite längre. Fasiken. Om jag bara inte hade ont, då hade jag kunnat fixa de där grejerna precis hur lätt som helst. Nu är de i stället en ständig ångest och ett dåligt samvete och en inre kamp som sakta men säkert driver mig mot galenskap.
Men det är lugnt.
Jo, säkert.
För i kväll ska vi städa.
Troligen...
Boosta upp maj!
I övermorgon är det dags för mig att attackera arbetsmarknaden head on!
Jag måste vara uppumpad med självförtroende och inspiration för att kunna skriva ansökningar och ringa telefonsamtal som slår folk med häpnad.
Men hur i helskotta ska jag få bra självkänsla när det, helt ärligt talat, inte finns sådär jättemycket att vara glad och stolt över?
Är det någon som har några heta tips för hur jag kan peppa mig själv inför dagar, veckor och månader av arbetssökande?
Det enda jag kan komma på är samma som när man pluggar inför tentor, nämligen te, godis och långa promenader. Men det kommer inte hålla i längden. Och jag blir så satans kissenödig av te. Och godis försöker jag ju sluta äta. Och jag kan inte gå för långa promenader med min trasiga kropp.
Som ni hör så är jag en mästare på att komma på fel med mig sjäv och mina planer, jag behöver en boost!
Boost me up Scotties!
?
Helgen var landet med nya, okända människor.
Härligt värre, trots att jag blev allergisk mot kräftorna (åt bara fyra!) och fick röda prickar i ansiktet.
Det är min näst sista, skälvande dag på TV4. Känner mig onödig, för någon annan gör ju mitt gamla jobb nu. Vad gör jag här?
Härligt värre, trots att jag blev allergisk mot kräftorna (åt bara fyra!) och fick röda prickar i ansiktet.
Det är min näst sista, skälvande dag på TV4. Känner mig onödig, för någon annan gör ju mitt gamla jobb nu. Vad gör jag här?
They called
Jag har min lediga dag. Tur det, för Statistiska centralbyrån ringde och ville ställa frågor om arbetsförhållanden.
Damen som ringde var mycket vänlig och hon lät så orolig när jag sa att jag inte har något fast jobb efter tisdag den 15. Hon lät uppriktigt ledsen. Uppgiven nästan. Som om hon hade pratat med fler i min situation, unga människor utan utsikt att hitta jobb.
Så tur för mig att jag var ledig. Så att jag kan bli en siffra till i den mörka statistiken om unga vuxnas arbetsliv.
Tjohej!
Gjort och gjort
Nu när jag bara har två dagar kvar att jobba på TV4, har jag gjort flera överlämningar.
Till hon som tar över mitt jobb har jag skrivit information om kanalerna och själva arbetet som tablåredaktör.
För alla de andra har jag berättat hur man tar hand om orkidéer och övriga blommor här på kontoret. Så nu vet de allt.
My work here is done!
Done and done.
Ska
Har varit på kafferast.
Det är varm ute. Väldigt varmt!
Jag är inne på sin nästnästsista dag på TV4, känner mig ganska glad att få se vad som finns där ute i jobbväg för mig. Jag är done med det är stället. Så känns det.
Kanske får jag jobba någonstans där det finns fler personer i min ålder? Om det finns några såna ställen...
I kväll ska jag och O på hans gamla elevs spelning på Mosebacke. Kom dit ni som vill och lyssna på lite schysst ska!
Jag älskar ska, det kan man dansa dansa till!
Det är varm ute. Väldigt varmt!
Jag är inne på sin nästnästsista dag på TV4, känner mig ganska glad att få se vad som finns där ute i jobbväg för mig. Jag är done med det är stället. Så känns det.
Kanske får jag jobba någonstans där det finns fler personer i min ålder? Om det finns några såna ställen...
I kväll ska jag och O på hans gamla elevs spelning på Mosebacke. Kom dit ni som vill och lyssna på lite schysst ska!
Jag älskar ska, det kan man dansa dansa till!
Kenneth Andersson i djungeln
Det är väldigt tomt på kontoret idag. Alla är på TV4:s screening, där de visar bitar och pratar om höstens nya programsatsningar.
Ville jag gå? Faktiskt inte. Jag är komplett ointresserad av svenska kändisar. Vet inte hur det kommer sig, men så är det. Jag kan inte förstå vad som är intressant med att bestämma över Kenneth Andersson i djungeln i Malaysia (Kändisdjungeln). Jag vill se honom spela fotboll i gamla tv-klipp från -94, där han slår sina handskbeklädda nävar samman och ser rödhårig och arg ut. Inte samma sak att strutta runt bland palmer och göra bort sig.
Tycker jag.
Ville jag gå? Faktiskt inte. Jag är komplett ointresserad av svenska kändisar. Vet inte hur det kommer sig, men så är det. Jag kan inte förstå vad som är intressant med att bestämma över Kenneth Andersson i djungeln i Malaysia (Kändisdjungeln). Jag vill se honom spela fotboll i gamla tv-klipp från -94, där han slår sina handskbeklädda nävar samman och ser rödhårig och arg ut. Inte samma sak att strutta runt bland palmer och göra bort sig.
Tycker jag.
Ingen pant
Så, Sveriges match mot Malta var så värdelöst dålig att jag och O gick och pantade burkar i stället. Det är inget bra betyg.
På Konsum stod det att från juli 2008 (det var ju ganska så länge sen...) får man inte längre panta 1,5 litersflaskor från alla märken som ägs av Coca Cola. Nähäpp. Sen stod det inget mer. Jag blev nyfiken. Varför får man inte längre 4 kronors pant för dem? Vad ligger bakom beslutet.
Det här måste grävas i, tänkte jag, och gick hem och tittade på Bachelorett - after the final rose.
ps: jag trycker alltid på biståndsknappen efter jag pantat, vad ska jag med sju spänn till? Hur gör ni?.ds
På Konsum stod det att från juli 2008 (det var ju ganska så länge sen...) får man inte längre panta 1,5 litersflaskor från alla märken som ägs av Coca Cola. Nähäpp. Sen stod det inget mer. Jag blev nyfiken. Varför får man inte längre 4 kronors pant för dem? Vad ligger bakom beslutet.
Det här måste grävas i, tänkte jag, och gick hem och tittade på Bachelorett - after the final rose.
ps: jag trycker alltid på biståndsknappen efter jag pantat, vad ska jag med sju spänn till? Hur gör ni?.ds
Det kliar på mig!
Jag har inte gått och fått ett ordentligt allergitest någon gång, trots att jag fått remiss för det. Jag hann inte just då (dålig ursäkt) och jag har inte orkat gå till doktorn igen.
Men jag vet ungefär vad jag är allergisk mot. Katt och damm är de två självklara. Sen är det för mycket hund, mandlar, ibland cashewnötter, äpplen och morötter och parfym.
Sen kommer det dagar som idag. När jag helt plötsligt får en allergisk reaktion över hela kroppen, och jag inte vet varför. Det kliar så mycket i mitt ansikte, ögon, näsa, mun att jag blir tokig. Läpparna pirrar och har svullnat. Mina armar kliar, min nacke kliar, min bröstkorg kliar. Jag blir inte rädd, för andningen är det inger fel på. Men jag förstår helt enkelt inte vad det kan vara.
Men ser lite äcklig ut när man sitter och kliar sig hela tiden, så jag försöker att låta bli. Det är svårt. Måste börja ta med mig allergitabletter vart jag än går. Ska bara gå och hämta ut dem först... Jag tycks bara aldrig hinna till Apoteket.
Oj vad mina ursäkter är värdelösa. Jag får helt enkelt skylla mig själv.
Nya influensan
På tunnelbanan. I kollektivtrafiken. Eller som det numera kallas: Det säkra sättet att få Nya influensan (gamla Svininfluensan).
Samtliga medtrafikanter ser sig ängsligt omrking så fort de hör en hostning. Vem var det? Höll han/hon för munnen? Ska jag hoppa av vid nästa station och gå till jobbet så att jag slipper undan smittan?
Först tänker jag inte på det. Att jag kan bli sjuk av att ta mig till jobbet. Sen ser jag hur alla sitter och stirrar på varandra. Med lätt paranoida ögon.
Och plötsligt registrerar jag vad som sker i tunnelbanevagnen där jag befinner mig. Kvinnan vid dörrarna som har gröna skor snörvlar väldigt mycket. Mannen på andra sidan gången med jeansjacka och hästsvans nyser fem gånger på sträckan mellan Östermalmstorg och Karlaplan. Tjejen med moderiktiga skor som matchar den moderiktiga väskan mitt emot mig hostar oavbrutet, men täcker för sin mun med kavajslaget för att visa att hon inte VILL smitta oss.
Men det har hon säkert redan gjort.
Samtliga medtrafikanter ser sig ängsligt omrking så fort de hör en hostning. Vem var det? Höll han/hon för munnen? Ska jag hoppa av vid nästa station och gå till jobbet så att jag slipper undan smittan?
Först tänker jag inte på det. Att jag kan bli sjuk av att ta mig till jobbet. Sen ser jag hur alla sitter och stirrar på varandra. Med lätt paranoida ögon.
Och plötsligt registrerar jag vad som sker i tunnelbanevagnen där jag befinner mig. Kvinnan vid dörrarna som har gröna skor snörvlar väldigt mycket. Mannen på andra sidan gången med jeansjacka och hästsvans nyser fem gånger på sträckan mellan Östermalmstorg och Karlaplan. Tjejen med moderiktiga skor som matchar den moderiktiga väskan mitt emot mig hostar oavbrutet, men täcker för sin mun med kavajslaget för att visa att hon inte VILL smitta oss.
Men det har hon säkert redan gjort.
Fick ett samtal
Fick ett samtal från chefen på Radio Stockholms sportredaktion. Han ringde för att säga att han lyssnat på matchen jag kommenterade och att han tyckte att jag var duktig, att det lät bra.
Hurra, en komplimang!
Det gjorde mig lite gladare. Kanske får jag chansen igen. Att göra bort mig i radio. Yey.
Hurra, en komplimang!
Det gjorde mig lite gladare. Kanske får jag chansen igen. Att göra bort mig i radio. Yey.
Krama lamm
Var hos naprapten i morse och tydligen ser min nacke mycket bättre ut och mina ligament brevid svanskotan var inte alls lika spända. Men jag var lite stum. Okej... fine by me.
Igår träffade jag en gammal kompis när jag och O var och storhandlade på Willys för första gången sen i våras (skäms på oss för alla pengar vi lagt på mat i Konsum).
Det är alltid så skumt att träffa vänner som man verkligen haft en nära, nära relation till, men som man inte umgås med längre av olika anledningar. Han känner ju mig, och jag känner honom. Vi vet hemligheter om varandra, har säkert tusen åsikter om den andra, ändå har man ingen kontakt mellan gångerna man träffas på bussen eller i affären.
Fick i alla fall en tripp tillbaka till Älta-tiden. Oh, my Älta, how I really don't miss you.
Sitter hemma och jobbar idag, har alldeles för ont för att vara runt människor. Jag skulle bara morra lite lealöst åt dem och det är inte bra med tanke på att det är min sista vecka.
Jag ska omfamna arbetslösheten som ett litet lamm som äntligen kommit hem till mamma. Det ska jag förbereda mig för nu. Krama lamm, krama lamm, det är inte farligare än så!
Igår träffade jag en gammal kompis när jag och O var och storhandlade på Willys för första gången sen i våras (skäms på oss för alla pengar vi lagt på mat i Konsum).
Det är alltid så skumt att träffa vänner som man verkligen haft en nära, nära relation till, men som man inte umgås med längre av olika anledningar. Han känner ju mig, och jag känner honom. Vi vet hemligheter om varandra, har säkert tusen åsikter om den andra, ändå har man ingen kontakt mellan gångerna man träffas på bussen eller i affären.
Fick i alla fall en tripp tillbaka till Älta-tiden. Oh, my Älta, how I really don't miss you.
Sitter hemma och jobbar idag, har alldeles för ont för att vara runt människor. Jag skulle bara morra lite lealöst åt dem och det är inte bra med tanke på att det är min sista vecka.
Jag ska omfamna arbetslösheten som ett litet lamm som äntligen kommit hem till mamma. Det ska jag förbereda mig för nu. Krama lamm, krama lamm, det är inte farligare än så!
Inget party utan salta pinnar
I lördags var jag och O bjudna på en hejdå-fest för en tjej som ska flytta till Senegal i ett halvår. Glada i hågen vandrade vi iväg till Norra Hammarbyhamnen. Vilka hus det ligger där, mina vänner. Ståtliga, palatsliknande byggander som alla vetter mot vattnet.
Festen var så mysigt ordnad. Det bjöds på hemlagade småpizzor, mozarella- och tomatsallad, tre olika röror, smågodis och kakor, vattenmelon och massa andra frukter.
- Det är djävulen som frestar oss, viskade O när vi kom in och bevisade återigen att vi tittat för mycket på True blood.
Men vi blev inspirerade. Tänk vilken skillnad det gör på en fest när man bjuder på lite att äta. Inte bara langar fram en skål med chips, som är brukligt i Sverige. Eller ännu värre, salta pinnar. Jag diggar salta pinnar, men de skriker inte direkt party...
- Lovisa! Vi ska också ha hemlagad pizza på vår nästa fest, deklarade O inför alla innan vi gick.
Och jag nickade lite trött och tänkte fy fanken för att stå och laga pizza en hel dag och sen försöka se snygg ut efteråt. Men jag håller med, mer bjud på kalasen!
Vem vill ha kalas som jag får komma på?
Trött
Jag har haft huvudvärk en vecka nu. Tror inte det är normalt. Ska ta upp det med nappen i morgon.
Känns väldigt konstigt att vara utan arbete om en vecka, bara konstigt. Kommer vara tomt. Om någon har några heta jobbtips så är det bara att ringa!
Får börja kolla runt efter bra kurser att läsa till våren i värsta fall. Kom igen nu ekonomin, upp med dig så att vi kan få jobb igen!
Vampire Bill
Jag och O har funderat på varför vi känner igen Vampire Bill, Stephen Moyer, i True Blood så himla mycket. Jag har letat och letat och de två alternativen jag har är:
1. Han har varit med i Highlander.
2. Han har varit med i Morden i Midsummer
Är vi coola tv-tittare? Nä, inte särskilt. Men jag måste försöka hitta det sanna svaret, för O kan inte bara sitta och säga: Shit va snygg han ser ut! varje gång han dyker i rutan utan att vi vet mer om denne man.
1. Han har varit med i Highlander.
2. Han har varit med i Morden i Midsummer
Är vi coola tv-tittare? Nä, inte särskilt. Men jag måste försöka hitta det sanna svaret, för O kan inte bara sitta och säga: Shit va snygg han ser ut! varje gång han dyker i rutan utan att vi vet mer om denne man.
Jag var rädd för ett barn
Igår slutade min bajsdag (bokstavligt talat... när vi ses igen sparvjävel ska jag skita på DIN nacke!) med att jag och O tog en promenad klockan halv elva på kvällen.
Det var så himla härligt. Fullmåne, blåst och min nya röda jacka. Älskar att gå ut i vinden, det går så bra att ta djupa andetag då.
Vi gick förbi t-banan då en kanske 17-årig tjej kom springande gråtandes. Jag frågade om hon var okej, hon nickade och sprang vidare. Vi blev oroliga, men vad fanken kan man göra? När man har frågat liksom.
Strax bakom henne kom en kille i samma ålder (han kom från ett annat håll, så vi tror inte att han har något med hennes gråtande att göra), med luvtröja och rakat huvud. Och jag kände en konstig känsla:
Jag blev rädd.
Rädd för en liten kille med armarna djupt nedkörda i byxfickorna och med en trumpen min i sitt finniga ansikte. Skitskraj. Jag knöt min sko så att han hann gå om oss. Det kändes bättre. Så plöstligt försvann han. Jag och O tittade på varandra och försökte att inte bry oss. Då kommer ett svart djur, i labradorstorlek, springandes över skogsvägen. Jag och O tittar återigen på varandra och säger:
- Aha, han var en SHAPE SHIFTER!
Då förstod vi att tre True blood-avsnitt per dag är för många för våra bräckliga själar. Sen gick vi hem och såg ett till.
Tack gud
Igår var en alldeles förfärlig dag.
Jag trodde, eftersom jag var ledig, att jag skulle ha det härligt och mysigt.
Men det ville inte gud. Gud ville att jag skulle ha det hemskt och jobbigt och rörigt.
För det första ville han att den huvudvärk jag dragits med sen i tisdags skulle nå sitt klimax. As it did. Sen ville han att jag inte skulle kunna ligga ner eller sitta upp, eller gå eller stå, utan att få ont i ryggen och framförallt nacken. Det lyckades han med.
Jag och O kom till slut iväg till Sickla för att handla lite nödvändiga grejer. Men det gick inte för O fick ont i ryggen och jag hade huvudvärk, så inget blev gjort. Så vi satte oss och fikade för att få upp humöret igen. Och vad händer då? (Vad säger Göran då? Jonathan förstår...) Thomas!
Hinner ta två tuggor av den morotskaka jag suktat efter hela veckan när:
en liten sparvjävel kommer och BAJSAR PÅ MIN NACKE! Såklart.
Det var den berömda droppen, vi bestämmer oss för att traska hem med vårt dåliga humör. Då börjar det regna.
Ska jag dra slutsatsen att det är bäst att inte vara ledig?
Tack gud, tack så himla mycket...
Jag trodde, eftersom jag var ledig, att jag skulle ha det härligt och mysigt.
Men det ville inte gud. Gud ville att jag skulle ha det hemskt och jobbigt och rörigt.
För det första ville han att den huvudvärk jag dragits med sen i tisdags skulle nå sitt klimax. As it did. Sen ville han att jag inte skulle kunna ligga ner eller sitta upp, eller gå eller stå, utan att få ont i ryggen och framförallt nacken. Det lyckades han med.
Jag och O kom till slut iväg till Sickla för att handla lite nödvändiga grejer. Men det gick inte för O fick ont i ryggen och jag hade huvudvärk, så inget blev gjort. Så vi satte oss och fikade för att få upp humöret igen. Och vad händer då? (Vad säger Göran då? Jonathan förstår...) Thomas!
Hinner ta två tuggor av den morotskaka jag suktat efter hela veckan när:
en liten sparvjävel kommer och BAJSAR PÅ MIN NACKE! Såklart.
Det var den berömda droppen, vi bestämmer oss för att traska hem med vårt dåliga humör. Då börjar det regna.
Ska jag dra slutsatsen att det är bäst att inte vara ledig?
Tack gud, tack så himla mycket...
Aftonbladets krönikör gör mig pissed off!
Jag måste få klargöra en sak för alla människor som skriver sådana här krönikor:
Alla ungdomar är inte som Kissie och Mogi. Det är den del av ungdomskulturen som vuxenvärlden valt att ta fasta på och förfasa sig över just nu. På 90-talet var det hip hoparna och grungearna, på 80-talet hårdrockarna och 70-talet punkarna. På 2000-talet är det modebloggerskorna.
Media har valt att skriva uppröra krönikor om dessa damer till höger och vänster och de blir rädda för framtiden och att Sverige ska gå i prutten.
Enda anledningen till att vara rädd är vuxna mediemänniskors oförmåga att själva se utanför hissdörren på redaktionen. De sitter och googlar på ungdom och ser vad som sker på sina datorer. Och förfasas.
Har de varit i kontakt med AFA, Syndikalisterna, Muf, Luf, SSU eller Ung vänster på sistone? Har de någon koll på att ungdomar i dag har bättre koll på vad som pågår i andra delar av världen just nu än de någonsin haft?
Jag tycker vuxenmedia har samma mentalitet som lärare i en mellanstadieklass.
- Den här klassen är så himla stökig, säger de till rektorn om 4b som har TRE högljudda personer.
Den som skriker högst och mest under längst tid får sätta stämpeln på hela gruppen. Och jag tycker det är sjukt orättvist att dessa brudar och de som sparkade ihjäl Ricardo får stå som modell för hur ALLA UNGDOMAR I SVERIGE ÄR JUST NU HELA TIDEN.
Det har väl för fan aldrig varit dessa människor i någon generation som kommit till Rikstan eller spelat viola i Sveriges Radios symfoniorkester. Det kommer inte bli de som gör dokumentärfilmer om orättvisor som SVT väljer att sända 23.30 en tisdagskväll. De ungdomarna har för fullt upp med att organisera demonstrationer, åka utomlands och plugga på främmande språk, gå filmutbildningar i Frankrike och att skriva på sin fjärde roman för att sitta framför webkameran och pilla sig i huvudet några gånger om dagen.
Synd bara att alla puckade 70-talister som skriver "raka och råa" krönikor i Aftonbladet, DN, Expressen, Metro och City inte fattar det. För de är för lata för att lyfta sina arslen från redaktionerna och gå ut och PRATA med ungdomarna själva. De tar det som serveras på nätet och tror att världen ser ut på det sättet.
Ett ord kvar:
Idioter.
Alla ungdomar är inte som Kissie och Mogi. Det är den del av ungdomskulturen som vuxenvärlden valt att ta fasta på och förfasa sig över just nu. På 90-talet var det hip hoparna och grungearna, på 80-talet hårdrockarna och 70-talet punkarna. På 2000-talet är det modebloggerskorna.
Media har valt att skriva uppröra krönikor om dessa damer till höger och vänster och de blir rädda för framtiden och att Sverige ska gå i prutten.
Enda anledningen till att vara rädd är vuxna mediemänniskors oförmåga att själva se utanför hissdörren på redaktionen. De sitter och googlar på ungdom och ser vad som sker på sina datorer. Och förfasas.
Har de varit i kontakt med AFA, Syndikalisterna, Muf, Luf, SSU eller Ung vänster på sistone? Har de någon koll på att ungdomar i dag har bättre koll på vad som pågår i andra delar av världen just nu än de någonsin haft?
Jag tycker vuxenmedia har samma mentalitet som lärare i en mellanstadieklass.
- Den här klassen är så himla stökig, säger de till rektorn om 4b som har TRE högljudda personer.
Den som skriker högst och mest under längst tid får sätta stämpeln på hela gruppen. Och jag tycker det är sjukt orättvist att dessa brudar och de som sparkade ihjäl Ricardo får stå som modell för hur ALLA UNGDOMAR I SVERIGE ÄR JUST NU HELA TIDEN.
Det har väl för fan aldrig varit dessa människor i någon generation som kommit till Rikstan eller spelat viola i Sveriges Radios symfoniorkester. Det kommer inte bli de som gör dokumentärfilmer om orättvisor som SVT väljer att sända 23.30 en tisdagskväll. De ungdomarna har för fullt upp med att organisera demonstrationer, åka utomlands och plugga på främmande språk, gå filmutbildningar i Frankrike och att skriva på sin fjärde roman för att sitta framför webkameran och pilla sig i huvudet några gånger om dagen.
Synd bara att alla puckade 70-talister som skriver "raka och råa" krönikor i Aftonbladet, DN, Expressen, Metro och City inte fattar det. För de är för lata för att lyfta sina arslen från redaktionerna och gå ut och PRATA med ungdomarna själva. De tar det som serveras på nätet och tror att världen ser ut på det sättet.
Ett ord kvar:
Idioter.
Titta och gråt... eller låt bli
Alltså, för att vara multimediajournalist är jag alldeles för dålig på Youtube. Jag känner det i varje ben av min kropp, att jag måste lära mig att dela Youtubevideor på ett bättre sätt än att lägga in länken.
Det får någon ta och lära mig snart!
Fram tills dess kan jag bara säga, att allt tjat om bröllop i sommar når sin peak i detta klipp:
http://www.youtube.com/watch?v=g8DCt3Lmi28&feature=player_embedded
Titta på heeela klippet. Jag är ju en extremt överkänslig människa, så jag grät. Men det var för att jag tycker så mycket om när folk är glada! Då gråter jag. Så är det bara.
Tack syster K för det heta tipset!
Det får någon ta och lära mig snart!
Fram tills dess kan jag bara säga, att allt tjat om bröllop i sommar når sin peak i detta klipp:
http://www.youtube.com/watch?v=g8DCt3Lmi28&feature=player_embedded
Titta på heeela klippet. Jag är ju en extremt överkänslig människa, så jag grät. Men det var för att jag tycker så mycket om när folk är glada! Då gråter jag. Så är det bara.
Tack syster K för det heta tipset!
I got a band
Tänk vad en liten promenad över Nypan kan göra för humöret.
Igår hade jag huvudvärk så det sjöng om det. Jag och O tog en prommis och fick ett infall och dök upp hos E och L i Enskededalen.
Och vips, efter två starka koppar kaffe och lite tjöt var min huvudvärk nästan borta. Det kan ha berott på koffeinet, men jag tror mer att det berodde på den totala avslappningen. Trots att jag inte fick vrida eller vända på huvudet så var jag relaxed.
Kan ha hjälpt att fyraåriga N tyckte att jag och O skulle flytta in där också.
- Men det får bli när vi bor lite större, så att de får plats, fastslog hon.
Vi bestämde också att hon jag och O ska ha ett band där hon spelar piano, O gitarr och jag flöjt. Vi ska turnera runt i hela Sverige och hon förklarade att då skulle hennes mamma minsann komma och kolla.
Det tror jag blir lyckat.
Igår hade jag huvudvärk så det sjöng om det. Jag och O tog en prommis och fick ett infall och dök upp hos E och L i Enskededalen.
Och vips, efter två starka koppar kaffe och lite tjöt var min huvudvärk nästan borta. Det kan ha berott på koffeinet, men jag tror mer att det berodde på den totala avslappningen. Trots att jag inte fick vrida eller vända på huvudet så var jag relaxed.
Kan ha hjälpt att fyraåriga N tyckte att jag och O skulle flytta in där också.
- Men det får bli när vi bor lite större, så att de får plats, fastslog hon.
Vi bestämde också att hon jag och O ska ha ett band där hon spelar piano, O gitarr och jag flöjt. Vi ska turnera runt i hela Sverige och hon förklarade att då skulle hennes mamma minsann komma och kolla.
Det tror jag blir lyckat.
Ska vi ut och dansa i höst?
Än så länge den här veckan har jag sökt fyra jobb.
Vet inte om det är mycket eller lite eller alldeles lagom, men så är det i alla fall. Fyra jobb.
I helgen ska jag söka några till. För sådan är jag, jag bara roar mig.
Men jag tänker på hur hösten ska bli hela tiden, eftersom jag antagligen inte kommer få nåt av jobben jag sökt. Och jag tror, att förutom filmkvällar, så ska vi köra utekvällar på alla olika ställen i stan. Att en person i taget får bestämma vilket ställe ALLA ska gå till, och då får man in klaga och ändra sig eller hoppa av bara för att det blir balkan-hits på Värmdö. Då ska alla dit, basta!
Det tycker jag verkar skoj, att ha planerade utekvällar när man samtidigt går någonstans man aldrig hade valt själv. Kan vi inte göra det? Snälla?
Hösten ska bli mys
Nu är hösten faktiskt här, trots att de på tv envisas med att säga att det är över medeltemperatur i större delen av landet.
Jag tycker det är kallt, basta!
Tänker lite på vad som hände förra hösten och det som lyser klarast är middagar i Enskededalen och Sickla, Halloweenfest och ett brakkalas vid Vinterviken. Det var helt enkelt en kalashöst förra året.
Hösten 2009 tänker jag att vi kan satsa lite mer på mys och lågbudget. Middagar är ju självklara, men de behöver inte vara lyxversion. Kanske kunde man baka och laga mat tillsammans en hel dag hemma hos någon? Kanske åka en Skärgårdsbåt på en solig söndag? Att köra ett Stjärnornas krig-maraton är en självklarhet som vi snackat om i hundra år, och när man ändå är på g så kan ju ett Sagan om ringen-maraton också pressas in i ekvationen.
Och om man inte är sugen på fantasy och science fiction, så kan vi ju ha som en filmklubb. Varannan helg väljer en person sin favoritfilm som alla ska kolla på tillsammans. Och man får inte håna, bara ha ett öppet sinne och dränka sina sarkastiska kommentarer i smågodis.
Det ser jag fram emot. Vi kan vara först. Jag kommer tvinga er alla att kolla på Before sunrise, en film med Julie Delpy och Ethan Hawke när de går runt och pratar i två timmar. Det är min favvo.
He he.
Jag tycker det är kallt, basta!
Tänker lite på vad som hände förra hösten och det som lyser klarast är middagar i Enskededalen och Sickla, Halloweenfest och ett brakkalas vid Vinterviken. Det var helt enkelt en kalashöst förra året.
Hösten 2009 tänker jag att vi kan satsa lite mer på mys och lågbudget. Middagar är ju självklara, men de behöver inte vara lyxversion. Kanske kunde man baka och laga mat tillsammans en hel dag hemma hos någon? Kanske åka en Skärgårdsbåt på en solig söndag? Att köra ett Stjärnornas krig-maraton är en självklarhet som vi snackat om i hundra år, och när man ändå är på g så kan ju ett Sagan om ringen-maraton också pressas in i ekvationen.
Och om man inte är sugen på fantasy och science fiction, så kan vi ju ha som en filmklubb. Varannan helg väljer en person sin favoritfilm som alla ska kolla på tillsammans. Och man får inte håna, bara ha ett öppet sinne och dränka sina sarkastiska kommentarer i smågodis.
Det ser jag fram emot. Vi kan vara först. Jag kommer tvinga er alla att kolla på Before sunrise, en film med Julie Delpy och Ethan Hawke när de går runt och pratar i två timmar. Det är min favvo.
He he.
Två roliga saker
Så nu sitter jag här i Radiohuset och får förklara varför jag vägrar att titta på människor när de pratar med mig. Sjukt bra grej om man inte vill snacka med någon, men, här vill jag ju prata med alla!
Än så länge har det faktiskt hänt två roliga grejer.
1. Producenten ringde och sa att hon bland annat gärna ger mig lite tips om jag ska kommentera något mer, att hon gärna är ett stöd osv, och att hon tycker att jag ska följa med folk ut lite och kolla hur de gör.
2. Jag fick hjälpa en reporter med att spela in lite till hans reportage.
Vad jag längtar efter att få knata runt med min Marantz (det är en digital bandspelare för alla er som inte vet) och göra egna reportage och intervjuer. Vad jag längtar efter att få skapa efter mitt eget huvud!
Det kommer Lovisa, det kommer...
Än så länge har det faktiskt hänt två roliga grejer.
1. Producenten ringde och sa att hon bland annat gärna ger mig lite tips om jag ska kommentera något mer, att hon gärna är ett stöd osv, och att hon tycker att jag ska följa med folk ut lite och kolla hur de gör.
2. Jag fick hjälpa en reporter med att spela in lite till hans reportage.
Vad jag längtar efter att få knata runt med min Marantz (det är en digital bandspelare för alla er som inte vet) och göra egna reportage och intervjuer. Vad jag längtar efter att få skapa efter mitt eget huvud!
Det kommer Lovisa, det kommer...
Tyck synd om mig
Idag sa naprapaten att mina skador på bäcken och rygg är samma som kvinnor som är gravida i femte månaden har. Fogglidningar eller foglossningar.
Har jag varit gravid utan att märka det? Har jag fått en liten bebbe utan att nån informerat mig om det? Hur i helvete kan jag få foglossningar av att spela handboll?
- Ja, men med dig vore det ju konstigt om något skulle vara logiskt, säger nappe.
Jag är två sekunder från att ge upp. Två. Jag vill kunna gå och springa och hoppa och träna och leka och yoga och slänga mig utför stup. Jag vill inte sitta still och inte få vrida på huvudet.
Värst vad jag vill mycket då. Lovisa, tänk lite på vad andra vill. Just nu vill de nog sluta höra ditt klag, det är vad jag tror!
Okej då.
Har jag varit gravid utan att märka det? Har jag fått en liten bebbe utan att nån informerat mig om det? Hur i helvete kan jag få foglossningar av att spela handboll?
- Ja, men med dig vore det ju konstigt om något skulle vara logiskt, säger nappe.
Jag är två sekunder från att ge upp. Två. Jag vill kunna gå och springa och hoppa och träna och leka och yoga och slänga mig utför stup. Jag vill inte sitta still och inte få vrida på huvudet.
Värst vad jag vill mycket då. Lovisa, tänk lite på vad andra vill. Just nu vill de nog sluta höra ditt klag, det är vad jag tror!
Okej då.
....
Tydligen är det fler än jag som har panik över mitt hår...
Så vi lägger det ämnet åt sidan, fast aldrig helt och hållet egentligen. Jag ska kosultera min frisör. Det enda jag vet är att skaffa ett jobb först och SEN göra något åt håret är uteslutet. Jag kan för guds skull inte gå så här på en arbetsintervju.
Plus att jobb kommer jag inte få på några månader och jag kan inte se ut såhär länge till nu.
Så är det, nu är det möte.
Så vi lägger det ämnet åt sidan, fast aldrig helt och hållet egentligen. Jag ska kosultera min frisör. Det enda jag vet är att skaffa ett jobb först och SEN göra något åt håret är uteslutet. Jag kan för guds skull inte gå så här på en arbetsintervju.
Plus att jobb kommer jag inte få på några månader och jag kan inte se ut såhär länge till nu.
Så är det, nu är det möte.
